”Det här kanske inte är ett hot”. Så säger många som hör av sig till riksdagens säkerhetsenhet. Men det viktiga är inte vad som är olagligt utan vad som är obehagligt.
– Är du förtroendevald, ung, kvinna, aktiv i sociala medier, boende i storstad och på ordförandeposition ökar risken att bli utsatt för hot, våld eller trakasserier. Är du riksdagsledamot ökar risken ytterligare visar BRÅ:s undersökning, säger Anna-Karin Jonsson, biträdande säkerhetschef på riksdagsförvaltningen.
Hon lyfter fram hur viktigt det är att politiker som utsätts tar emot hjälp.
– Som politiker har man sällan som profession att bedöma hot och hat och ska lämna det till någon som har det. Då finns det också någon mer som vet om det som har hänt. Det ger mer trygghet så att politiker känner att de kan agera friare, säger hon.
Och rutinen att rapportera ska vara enkel så att det blir av – även under en hektisk valrörelse.
– De flesta polisanmäler inte men det ska man göra. Många tänker att ”jag ska inte störa”. Men det man gör är inte att störa utan att ge möjlighet för oss att bedöma och ger oss underlag för att veta hur hoten ser ut, säger Anna-Karin Jonsson.
Enligt Brottsförebyggande rådets senaste undersökning från i december så finns det politiker som avstår från vissa beslut och från att agera i frågor för att undvika hot.
– Det är allvarligt för demokratin.
Anna-Karin Jonsson har flera råd att ge till politiker vid medverkan i sociala medier:
- Berätta vad du har gjort och inte vad du ska göra.
– Ofta när politiker är ute är det inte tillfällen när väljare ska ansluta och träffa dem. Så besöker man ett företag i Åmål kan man skriva mer av politiskt värde i efterhand på sociala medier. Men är det är ett öppet, utannonserat möte så kan även du skriva om det innan. Säkerhet handlar inte om att alltid göra likadant, utan att med kunskap göra medvetna val.
l Berätta inte om någon annan på sociala medier ifall att den personen har en hotbild mot sig. Fråga alltid innan du taggar eller fotar någon annan. - Checka inte in var du är på sociala medier – det ger information till den som vill kartlägga ditt liv.
- Checkar du till exempel in på Friskis & Svettis varje torsdag klockan 7 är det där personen kommer att söka upp dig och då måste du ändra ditt beteende. Om du istället bara skriver att du har tränat, kan du fortsätta med det när och var du vill.
Undvik att lägga ut bilder på barn, bil och boende eller på vägen du går varje dag.
– Överdramatisera inte, men ge inte hela världen tillgång till hela ditt liv. Vi vuxna är ibland lite naiva. Det som vi lägger ut på nätet sprids och det försvinner inte. - Värdera inte allvaret själv. Anmäl.
– ”När ska jag höra av mig?” Tänker du den tanken är det dags. Det finns inte en checklista för när man ska höra av sig och vad som är olagligt är sekundärt, det räcker att det är obehagligt. Prata med någon som jobbar med det här, någon som har kunskap. Det ger dig kunskap, kontroll och trygghet.
Riksdagens säkerhetsenhet ordnar seminarier och utbildningar om säkerhetsfrågor.
– Vi arbetar för att ge kunskap och förutsättningar för medvetna val. Ju mer man kan desto mer blir säkerhet en naturlig del av vardagen och blir inte betungande att hantera, säger Anna-Karin Jonsson.
Kvinnor utsätts oftare än män för näthat och hot enligt brå. Vi frågade några kvinnliga, liberala politiker om de har utsatts.
Ewa Callhammar, Kommunalråd (L), Katrineholm
– Jag har en gång blivit hotad. För cirka åtta år sedan blev jag uppringd en sen kväll av en man som uttalade sexuellt hot och ringde från hemligt nummer. Jag kontaktade polisen och berättade vad jag varit med om. Just då tyckte jag att det var obehagligt, sedan glömdes det bort. Kanske är jag som har varit polis själv yrkesskadad, för som polis blev man då och då hotad i arbetet. Det är oerhört viktigt att alltid kontakta polisen som gör en bedömning av det enskilda hotet.
Birgitta Ohlsson, Riksdagsledamot (L)
Hur har du hanterat hat och hot?
– Var femte förtroendevald i riksdag/kommunfullmäktige utsattes under 2012 för hot, trakasserier och våld i samband med politiska uppdrag, enligt Brottsförebyggande rådets rapporter. Jag försöker att fortsätta som vanligt annars vinner ju hatarna.
Vad tycker du om hot mot politiker?
– Demokratin bygger på att människor kan, vill och vågar engagera sig. Att opinionsbildare inte viker för svåra ämnen. Att förtroendevalda inte väljer att lämna politiska uppdrag i förtid på grund av hot, våld och trakasserier. Så detta hat blir ett hot mot demokratin.
Vilka råd vill du ge andra?
– Polisanmäl alltid allvarliga hot. Se till att Liberalerna också lokalt utser någon som är säkerhetsansvarig och som du kan be om råd. Och våga att prata om det.
Lina Nordquist, Landstingsråd, (L), Uppsala län
– Nej jag har inte utsatts, bara otrevliga kommentarer per mejl och på till exempel Fria Tider och Exponerat när jag har skrivit om EU-migranter eller invandring. Mänsklighet verkar reta upp folk. Jag bifogar en favorit föranledd av en artikel om stöd till ideell sektor som ger vård som inte kan anstå till EU-migranter.
Helena Hagberg, Landstingsråd (L), Västmanlands län
– Jag har inte utsatts. Än!
Gulan Avci, Ordförande Liberala Kvinnor
Har du utsatts för näthat?
– Ja det har jag tyvärr.
Via vilka kanaler har du utsatts?
– Nästan via alla kanaler. Tidigare har jag fått brev hemskickade, människor som har beställt saker i mitt namn och telefonsamtal. Numera kanaliseras det via nätet och sociala medier.
Vad har hoten handlat om?
– Jag uttalar mig ofta i kontroversiella frågor. Integrations- och migrationsfrågor, jämställdhet som till exempel föräldraförsäkringen, kurdfrågan och hedersfrågorna. Det väcker mycket reaktioner och då händer det att människor avreagerar sig på olika sätt mot mig. Antingen försöker man dumförklara mig, uppmana mig att hålla tyst eller passa mig då mina ”handlingar” kan få konsekvenser.
Hur reagerade du?
– Det varierar, men tyvärr har jag liksom många andra blivit luttrad av hoten och alla hatmejl.
Vad tänker du om att du hotats?
– Jag blir givetvis förbannad eftersom man vill tysta mig och skrämma mig. Men jag blir givetvis ledsen också eftersom det visar att det finns de som vill inskränka yttrandefriheten.
Hur har det påverkat dig och ditt politiska arbete?
– Än så länge har det inte påverkat mig. Jag har inte slutat prata om viktiga samhällsfrågor. Men givetvis får det även mig att tänkta till ibland. Jag är småbarnsförälder och har ett ansvar gentemot mina barn.
Har du anmält händelserna?
– När jag var riksdagsledamot 2010 och röstade för att erkänna folkmordet på kristna grupper i Turkiet 1915 fick det stora konsekvenser för mig. Då var både partiet och andra brottsförebyggande myndigheter inblandade. Jag har också haft en stalker efter mig och då var även partiet inblandat. Men utöver det har jag faktiskt på senare år inte brytt mig så mycket, tänkt att de som vill tysta mig inte ska få vinna den fajten utan bara kört på som vanligt.
Anna Ågerfalk, Landstingsråd (L), Örebro län
– Jag kan inte säga att jag har utsatts för hot direkt. Aldrig via nätet. Indirekt, när Staffan (Staffan Werme, Anna Ågerfalks make, reds anm) var KSO och jag råd i kommunen. Det var nog mest riktat mot honom. Hyresgästföreningen åkte ut till vårt hus och satte upp ”till salu”-skyltar som en hämnd för att FP föreslog att vi skulle sälja ut delar av det kommunala bostadsbolaget Öbos lägenhetsbestånd.
– Det var obehagligt att komma hem och se skyltarna och känna att någon hade tagit sig tid att åka ut på landet och varit där när vi inte var hemma. Det anmäldes. Sådana händelser gör att man blir försiktig med att göra det privata offentligt. Att man vill skydda familjen.
Inger Hilmansson, Kommunalråd (L), Kalmar
– För tre år sedan blev jag sextrakasserad i en lokal podcast. Det anmäldes på Säpos rekommendation av både Kalmar kommun och Liberalerna lokalt.
– Men det blev ingen dom och ärendet är utagerat här.
Karin Thorsell
