Sedan någon vecka tillbaka har jag uppdraget att leda en arbetsgrupp som ska komma med förslag på hur den legala kedjan i upphovsrätten ska stärkas och hur den illegala ska försvagas. En spännande och viktig uppgift. Det handlar om att få de olika aktörerna att samverka mot en gemensam fiende – de som stjäl material både från upphovsmännen som filmare, författare och kompositörer och från distributörerna som internetleverantörerna.
För mig är det oundvikligt att få en flashback till den tid då jag höll på att förhandla fram det som kallades FRA-lagen. Då var väldigt många, inte minst liberaler, oroliga för att om FRA fick rätt att spana i kabel så skulle man lyssna av all e-posttrafik och kanske kartlägga våra vanor. Då var Piratpartiet en stark politisk röst i Sverige – ja, partiet fick till och med två av de svenska platserna i Europaparlamentet. Då var det få som oroade sig för vad Putin och Ryssland höll på med – och så är det inte riktligt längre.
Nu är det mycket som har hänt. Nu är vi mer angelägna om att vara transparenta så att pirater på nätet inte kan härja fritt. Nu låter de politiska rösterna i Sverige annorlunda – och de flesta har glömt Piratpartiet och herr Falkvinge. Och sist, men inte minst, nu är det betydligt fler som tycker att det känns rätt tryggt att vi har givit oss själva ett verktyg för att hålla lite koll på vår omvärld. Inte minst österut.
Jag är den första att understryka att reglerna kring hur FRA skulle få signalspana i kabel blev mycket bättre och mer träffsäkra efter Folkpartiets insatser under förhandlingarna. Och jag är väldigt glad över att vi till sist kunde hitta en lösning som både bidrog till att garantera den personliga integriteten och samtidigt gav förutsättningar att slå vakt om vår nationella integritet.
De mest aktivistiska mot FRA-lagen var också de som ville skydda piraterna. Det är inte tufft att ladda ner filmer, musik, dataspel eller böcker från piratsiter. Debattörer menade att vi inte kunde kriminalisera en hel ungdomsgeneration. Det låg något i det.
Men vi vuxna har ett gemensamt ansvar att få våra barn och ungdomar att förstå att de som skapar alster som vi andra nyttjar måste ha rätt att få betalt. Och det måste finnas enkla, lätttillgängliga sätt att betala för det vi får tillgång till över nätet. Jag säger som vi säger på Skatteverket – det måste vara lätt att göra rätt. Jag hoppas kunna bidra till att den visionen förverkligas – också på nätet.
Helena Dyrssen, f d statssekreterare för Folkpartiets samordningskansli i Rosenbad.