The European Council on Foreign Relations uppskattar att populistiska partier runt om i Europa det senaste året krävt 35 folkomröstningar i EU-relaterade frågor – inte minst kring migration. Detta, liksom Brexit-omröstningen i Storbritannien, har ytterligare ökat motståndet mot direktdemokrati.
Det finns många exempel på att folkomröstningar inte fungerar. I Kalifornien röstade väljarna konsekvent för reformer och mot skatter. Resultatet blev att fem städer gick i konkurs och att hela delstaten var nära bankrutt.
Vi måste dock kunna svara på frågan: Vad är det för fel att väljarna direkt får ta ställning i viktiga frågor?
Om man anser att väljarna ska få rösta på partier och personer borde de också kunna anförtros att rösta i viktiga sakfrågor. Det är partiernas uppgift att vara pedagogiska och argumentativa så att fakta kommer fram.
Folkpartiet ansåg under en period att alla grundlagsändringar skulle gå till folkomröstning. Både för att stärka grundlagens ställning och för att politikerna inte skulle besluta om sina egna spelregler.
Direktdemokrati kan också ha andra inslag än rena folkomröstningar. Tyvärr visar en undersökning att svenska kommunalpolitiker är de som är mest skeptiska till direktdemokratiska inslag av alla i Europa.
Samtidigt är Sverige ett land där väljarna sällan får komma till tals. 1970 infördes den gemensamma valdagen och vi fick bara val vart tredje år. 1994 förlängdes valperioden till fyra år. Eftersom vi har lokala och nationella val samtidigt går vi exceptionellt sällan till val.
Det är trist att de partier som mest var emot den gemensamma valdagen, Liberalerna och Centern, tycks ha släppt frågan.
De långa valperioderna i kombination med partiernas försvagning gör det nödvändigt att finna former för att lyssna till väljarna mellan valen. Lokala folkomröstningar är en säkerhetsventil. De borde också kunna genomföras genom elektronisk röstning.
Vi lever i en tid av förakt mot ”politiskt etablissemang” och medier. Även om det är uppfattningar som inte dominerar i opinionen spelar de en stor roll i debatten. De är vad som bär fram till exempel Donald Trump.
Om människor känner att de verkligen har inflytande på politiken och att man lyssnar på dem skulle polariseringen med all sannolikhet minska. Därför måste vi på allvar se på möjligheterna till direkt medborgarinflytande mellan valen.
Olle Wästberg
