Punkterna som handlade om ett förbud mot religiösa friskolor och förlängd skolplikt upp till 20 års ålder var det som föranledde mest debatt när Liberalernas partiråd skulle anta ett nytt integrationsprogram i förra veckan.
Fredagen den 11 november samlades 68 ombud från hela landet tillsammans med partistyrelse och samverkande organisationer (Liberala ungdomsförbundet, Liberala kvinnor och Liberala studenter) på Hotell Scandic Foresta på Lidingö för att diskutera förslaget till nytt integrationspolitiskt program. Till grund för detta låg rapporten ”Stärk individen och motverka parallellsamhällen” med 46 beslutspunkter fördelade på fyra områden – arbetsmarknad, skola, parallellsamhällen och bostäder (NU nr 43/16). Rapporten hade tidigare antagits av partistyrelsen.
Två frågor väckte mer debatt än alla de övriga 44. Det var dels punkten om att skolplikten för nyanlända ska kunna förlängas upp till 20 år, dels frågan om att förbjuda religiösa friskolor.
Den sistnämnda engagerade många av ombuden. Ganska så snabbt utkristalliserade sig tre olika ståndpunkter. Dels partistyrelsens förslag om att ett stopp för nya religiösa förskolor och friskolor bör införas och att befintliga konfessionella skolor inte ska få utöka antalet elever. Därtill fanns två reservationer. En som ville ha ett totalt stopp för religiösa fristående skolor och förskolor, och en som ville att det skulle bli svårare att starta och lättare att stänga konfessionella förskolor och skolor.
Debatten var livfull och kom att handla om allt från halvmesyrer, mellanmjölkspolitik och mjäkighet till snömos.
Lina Nordquist, Uppsala, pekade på att det i dag finns friskolor där man river ut sidorna om sex och samlevnad ur NO-böckerna, där man jämställer abort med mord, där homosexualitet ses som en sjukdom och där sjuåriga flickor inte får ha gymnastik med jämn-åriga pojkar.
– Vems valfrihet vill vi företräda? Barnens eller föräldrarnas, undrade hon.
Daniel Forslund, Stockholm, hade en annan syn på saken:
– En stopplag för religiösa friskolor är för mig otänkbar. Vi behöver i stället skarpare verktyg för att komma åt de skolor som inte följer läroplanen. De ska stängas, men inte dömas på förhand.
Lotta Edholm, tidigare skolborgarråd i Stockholm, var en av dem som ville ha ett totalt stopp för religiösa friskolor. Hon var dock noga med att påpeka att dessa skolor bör få möjlighet att ändra skolans inriktning till allmän i stället för att stängas.
Anna Starbrink, landstingsråd i Stockholm, pläderade för att alla skolor som inte håller måttet och inte följer läroplanen och skollagen ska stängas, oavsett om de är konfessionella eller inte.
– Skolinspektionen måste få mer muskler. Det är viktigt att freda skolan och utbildningen från religion, menade i sin tur Ulrika Landergren, Kungsbacka.
Gunnar Nordmark, Kronoberg, var också inne på att skärpa inspektionerna så att det som är dåligt kan rensas bort.
– Vi liberaler är varma anhängare av fristående skolor. Vi ger våra motståndare trumf på handen om vi inte ens själva tror på inspektioner, sade han.
Efter dryga timmens diskussion kom beredningsutskottet med ett nytt förslag där förskolor strukits ur texten, som också kompletterats med en punkt längre fram där man ansåg att kommuner bör ges rätt att stoppa nya religiösa förskolor om de riskerar att motverka integrationen. Det förslaget ställdes efter votering mot förslaget om ett totalt stopp för religiösa friskolor. Efter rösträkning vann beredningsutskottets förslag med siffrorna 35-28. Beslutet innebär att partiet nu är för ett stopp för nya religiösa friskolor och att de befintliga inte får utöka antalet elever.
Den andra stora trätofrågan gällde huruvida man kan tvinga myndiga elever att gå i skolan genom förlängd skolplikt till 20 års ålder.
Riksdagsledamoten Robert Hannah hade reserverat sig i partistyrelsen till förmån för en 18-årsgräns.
– Det är förmynderipolitik att tvinga någon till skolbänken, det måste bygga på frivillighet, menade han.
Flera av de närvarande som Luf-ordförande Joar Forssell, Jimmy Henriksson, länsförbundet i Jönköping och Malin Danielsson, Huddinge, anslöt sig allt eftersom till Robert Hannah och hans ståndpunkt.
Jan Jönsson, Stockholm, pekade på att många av punkterna på skolområdet redan är införde i lagstiftningen. En rektor kan exempelvis redan i dag besluta om förlängd skolplikt i upp till två år, något som han själv i egenskap av just rektor redan gjort ett antal gånger.
Partiet skolpolitiske talesperson Christer Nylander, som förespråkade förslaget med förlängd skolplikt upp till 20 år, var förvånad över det höga tonläget:
– Ni säger att vi tvingar någon, när jag säger att hon eller han i stället ska få chansen.
Efter ett nytt förslag från beredningsutskottet även på denna punkt beslutade partirådet att denna punkt fortsättningsvis ska lyda:
”Skolplikten kan behöva att förlängas utöver 16 års ålder för elever som inte nått målen i grundskolan, vilket i synnerhet kan vara en hjälp för många nyanlända elever. För elever som anländer till Sverige i tonåren och som helt, eller nästa helt, saknar skolunderbyggnad måste skolplikten kunna förlängas, dock maximalt upp till 20 års ålder.”
Annat som är värt att notera från partirådet är exempelvis att Helena Hagberg, Västmanland, fick gehör för ett tillägg i programmet som löd ”Det är angeläget att integrationspolitiken präglas av ett funktionshinderperspektiv”. Och Allan Widman och ombuden från Skåne kunna glädja sig åt att i allra sista minuten få in en skrivning om att ”det är Liberalernas vilja att korta asylprocessen då den långa väntan på beslut från Migrationsverket i dagsläget utgör ett av de största hindren för en snabb och effektiv integration”.
Vidare ströks meningen om att kapitalkravet för aktiebolag ska sänkas till 25 000 kronor och skrivningen om obligatorisk motprestation för försörjningsstöd fick tillägget att det skulle gälla för arbetsföra.
Innan partirådet skiljdes åt meddelade partisekreterare Maria Arnholm att det snarast ska komma en folder med en kortversion av det nya programmet och en del annat kampanjmaterial.
Lena Hallerby
