Den 2 december firade svensk tryckfrihet 250 år. Rätten att uttrycka sin egen åsikt har skapat en livskraftig demokrati i Sverige och i långa loppet har det gynnat liberalismen. Beroendet av sociala media har emellertid skapat problem för det offentliga samtalet. Att diskutera förutsättningarna för det offentliga samtalet är en absolut nödvändighet, annars finns en risk att den liberala demokratin inte överlever.
En stor del av kommunikationen i dag styrs av sociala media. Den tillgängliga informationen on-line är för stor och gallras därför av företagen, men resultatet är att de flesta människor upplever en relativt ensidig bild av världen. Åsikter och nyheter som dyker upp i flödena är sådant som bekräftar en redan existerande världsåskådning. På lång sikt leder detta till en extrem polarisering där olika delar av samhället inte längre kommunicerar med varandra. Till slut försvinner förståelsen för andra människors åsikter.
Det finns några i närtid slående exempel på när kommunikationen inte har fungerat. Både folkomröstningen om fortsatt EU-medlemskap i Storbritannien och det amerikanska valet karaktäriserades av ett havererat offentligt samtal. Den ena sidan stod helt oförmögen att förstå vad den andra menade eller varför den tyckte som den gjorde
Tryckfrihetsförordningens syfte, när den infördes för 250 år sedan, var tvärt emot hur det ser ut i dag att öka förståelsen för olika åsikter, att bryta censuren och öppna upp för sanning i debatten. Överflödet av information har paradoxalt nog lett till att människor i dag hamnar i välisolerade bubblor där sanningen aldrig kommer upp till ytan. Det är dags att skapa ett mer transparent och välfungerande offentligt samtal.
Den som främst har lyft frågan om att man borde sätta riktlinjer för sociala medias verksamhet är Alice Bah Kuhnke. Demokratiministerns försök att politisera svensk museiverksamhet gör tanken på att hon ensam skulle ge sig an sociala media skrämmande. Diskussionen kommer att behöva tas av liberaler, trots att frågan är omfattande. Den liberala demokratin kommer nämligen inte att överleva om det offentliga samtalet dör.
Henrik Edin