I sitt första penningpolitiska beslut under 2024 valde Riksbanken att lämna styrräntan oförändrad på 4 procent. De menar dock i sin bedömning att sänkningarna sannolikt kan komma tidigare än de menade i november.
Hela Sverige hade hoppats på räntesänkning redan nu. För ett år sedan lät det tvärtom. “Ta höjd för nära sex procent”, skrev Nordea i en ränteprognos den 24 februari förra året. Samtidigt var bedömningarna ändå återhållsamma. Både banker och ekonomer har lärt sig hur Riksbanken resonerar.
I ett gemensamt uttalande från LO-förbundens chefekonomer ville de en sänkning med 0,5 procentenheter, men gjorde bedömningen att Riksbanken mycket riktigt skulle ligga fast. Handelsbanken förutspådde i sin konjunkturprognos den 24:e januari, att Riksbanken nog inte sänker räntan förrän i juni.
“Inflationen har fortsatt att sjunka, men det finns risk för bakslag”, skriver Riksbanken när de kommunicerar sitt beslut. Det beror bland annat på att den svenska ekonomin fortsätter att mattas av och att arbetsmarknaden försvagas.
Riksbankens mål är att inflationen ska hålla sig kring två procent. Under december låg den på 2,3 procent, alltså mycket nära målet. Den behöver dock hålla sig där under en längre tid än en enstakla månad, för att kunna se att tendensen är stabil.
Riksbanken skriver vidare: “Samtidigt bedöms risken för att inflationen biter sig fast på för höga nivåer ha minskat. Styrräntan kan därför troligen sänkas tidigare än vad som indikerades i prognosen i november 2023.”
Redan nu börjar Riksbanken dock att sälja av en del av de statsobligationer som de tidigare köpte upp, som en del av sin startegi att stabilisera inflationen och stödja den svenska kronan.
Nästa penningpolitiska besked kommer den 26:e mars.
Ulf Schyldt
