Under måndagen beslutade Liberalerna i Norrköping att nominera Monica Holtstad till gruppledare och kommunalråd efter Reidar Svedahl, som uteslutits ur partiet (läs tidigare artikel i NU här).
Monica Holtstad är idag tillförordnade gruppledare för Liberalerna i Norrköping, ordförande i socialnämnden samt ordförande för Liberalerna Östergötland.
Det är sällan sådana här situationer som den i Norrköping uppkommer i partiet menar Sara Svanström, organisationschef i Liberalerna, men när det händer kan man som förening eller förbund känna sig osäker och ensam.
– Riksorganisationen bistår genom att finnas där och genom att på olika sätt ge råd och stöd.
– När en medlem bryter mot väsentliga delar av partiets stadgar eller genom sitt agerande skadar partiet och dess verksamhet kan denne uteslutas ur partiet. När frågan om uteslutning blir aktuell har man oftast försökt med en rad andra åtgärder, säger hon.
Vilka riktlinjer finns när den här typen av konflikter uppstår?
– Våra stadgar och etiska riktlinjer är det som vägleder våra medlemmar, anställda och förtroendevalda, och dessa dokument fungerar även som stöd i situationer där det behövs, avslutar Sara Svanström.
På måndagen beslutade även kommunstyrelsen i Norrköping att på nästa fullmäktigemöte den 26 februari genomföra omräkning och nyval av samtliga ledamöter i kommunstyrelsen och samhällsplaneringsnämnden, med syfte att rösta bort Reidar Svedahl.
Fia Björklund
Fakta: Uteslutning av föreningsmedlem
En medlem som motarbetar föreningens ändamål kan bli utesluten. Uteslutningen beslutas normalt av föreningsstämman, men även styrelsen kan av praktiska skäl fatta detta beslut om stadgarna tillåter.
Innan en medlem utesluts bör han eller hon få tillfälle att yttra sig. Om medlemmen inte godtar beslutet om uteslutning, kan han eller hon vända sig till tingsrätten och yrka att beslutet om uteslutning upphävs.
Föreningen måste ha sakliga skäl för uteslutningen innan beslutet fattas, personmotsättningar är inte tillräcklig orsak. En uteslutning bör göras skriftligt.
Regler för uteslutning bör finnas med i stadgarna.
Om en medlem fortfarande är missnöjd med beslutet om uteslutning, som Reidar Svedahl angett i kontakt med tidningen NU tidigare, finns en viss möjlighet att begära prövning av uteslutningen i domstol. Det är sällsynt, men finns det skäl för det kan domstolen välja att pröva ärendet. Då måste föreningen visa att de haft sakliga skäl för uteslutningen. Personmotsättningar är till exempel inte tillräcklig orsak för uteslutning. Föreningen måste ha följt den ordning som deras stadgar föreskriver.
“En utesluten medlem som vänder sig till domstol kan inte vara säker på att domstolen tar upp hans eller hennes fall till prövning. Högsta Domstolen (HD) har i ett fall uttalat att en uteslutning kan bli en domstolsfråga endast då uteslutningen har stor praktisk eller ekonomisk betydelse för de inblandade”, skriver kunskapsföretaget Björn Lundén som också ger exempel på ärenden som hänskjutits till domstol.
Mot skälen att utesltua en medlem står kravet på att föreningar – inte minst politiska partier eller till exempel föreningar som tar emot offentliga medel – är öppna för alla som delar föreningens mål.
Källa: www.bjornlunden.se
