Att utredningen ”En effektivare kontaktförbudslagstiftning – ett utökat skydd för utsatta personer” överlämnades till justitieminister Gunnar Strömmer (M) och jämställdhetsminister Paulina Brandberg (L) just på Alla hjärtans dag, 14 februari, är ett ironiskt sammanträffande.
Kontaktförbud är precis vad det låter som, ett av en domstol utfärdat förbud för person A att kontakta person B i någon form. Det används oftast, men inte uteslutande, i fall med trakasserier och förföljelse riktat mot tidigare partners.
Problemet har varit att de allra mest ihärdiga gärningsmännen inte avhåller sig från kontakt trots förbudet – och i sådana lägen har sanktionerna varit otillräckliga. Utredningen lämnar nu flera förslag för att kontaktförbudens brottspreventiva funktion ska förstärkas samt att förbuden ska utgöra ett reellt skydd för de utsatta. Utredningen har också titta på om möjligheterna att meddela kontaktförbud bör utvidgas, till exempel genom en omvärdering av kriterierna för de olika typerna av förbud.
– Regeringen vidtar redan många viktiga åtgärder på området, men jag är övertygad om att vi kan göra mer. Därför välkomnar jag den här viktiga utredningen. Det är förövarens frihet som ska begränsas, inte den utsattas, sa jämställdhetsminister Paulina Brandberg i samband med överlämnandet. 
– Varje år mördas i snitt femton kvinnor av en man som de har haft en relation till. Det är ett av vårt samhälles största misslyckanden, sa justitieminister Gunnar Strömmer.
– Vi måste förhindra fler brott redan innan de begås, och en viktig del i detta är att skärpa kontaktförbudslagstiftningen, fortsatte Strömmer.
En del i utvidgningen rör möjligheterna att använda kontaktförbud under andra omständigheter än enbart i fall av våld eller hot mot partner eller tidigare partner. Utredningen föreslår att kontaktförbud ska kunna utfärdas vid “otillbörlig övervakning” – exempelvis genom att använda GPS-sändare eller appar – och som skydd för förhörspersoner i en rättsprocess.
Bland de viktigaste förslagen i utredningen ingår att fler omständigheter ska kunna tas med i riskbedömningen, för att öka möjligheterna att utfärda kontaktförbud även om förbudspersonen inte tidigare begått brott.
Det har tidigare varit ett problem när det funnits indikationer på att trakasserierna sannolikt skulle kunna eskaleras till våld, men begränsningar i vilka omständigheter som får tas med har förhindrat att detta vägs in.
Vidare ska det nu bli möjligt att i större utsträckning än i dag utfärda kontaktförbud som omfattar stora geografiska områden, till exempel en hel kommun. Detta ska ge större möjligheter för personer med skyddsbehov att leva ett någorlunda normalt liv.
En annan viktig del är att kontaktförbud ska förutsättas som alternativ efter en fällande dom för exempelvis fridskränkningsbrott, olaga förföljelse eller allvarligare våldsbrott som riktats mot en närstående eller tidigare närstående person.
Slutligen ska straffvärdet för att överträda kontaktförbud skärpas väsentligt. Minimistraffet för överträdelse av utvidgade och särskilt utvidgade kontaktförbud ska höjas från 14 dagars fängelse till tre månaders fängelse.
Utredningens förslag ska nu ut på remiss, därefter behandlas av lagrådet innan en proposition kan läggas på riksdagens bord, men så länge detta inte leder till förseningar bedömer utredningen att förslagen kan träda i kraft den 1:a juli 2025.
Ulf Schyldt
