Under mandatperioden har regeringen vid flertalet tillfällen valt att bortse från yttranden från Lagrådet. Institutionens yttranden har i dagsläget ungefär samma juridiska vikt som en arg lapp i tvättstugan. Ett alternativ vore att införa en författningsdomstol. Frågan blir aktuell i dagarna med anledning av regeringens proposition om de ensamkommande.
Regeringens proposition om en lag för att ge ensamkommande möjlighet att på nytt söka asyl möttes av hård kritik från Lagrådet. I sitt yttrande över propositionen skriver de bland annat att ”De förslag som nu lämnas är knapphändigt analyserade, remisstiden har varit kort och effekterna är svårbedömda. Det finns en uppenbar risk för att de föreslagna nya reglerna inte kommer att bli effektiva”, vidare att ”Det kan starkt ifrågasättas om detta är en objektivt godtagbar princip” och inte minst att de ”anser att gränsen här har nåtts för vad som är acceptabelt i fråga om hur lagstiftning kan utformas”.
Svidande kritik, med andra ord. Lagrådet, som har i uppgift att granska hur lagförslag förhåller sig till grundlagarna, rättsordningen i övrigt och rättssäkerhetens krav, är dock inte bindande. Det är till och med så att en regering i vissa fall inte ens behöver inhämta Lagrådets synpunkter vid lagförslag, även om man i så fall behöver motivera beslutet att inte konsultera lagrådet för riksdagen. Genom 2010 års grundlagsreform ändrades 8 kapitlet i regeringsformen från att yttrande från Lagrådet bör inhämtas till att det ska inhämtas vid uppräknande lagförslag.
Flera instanser och partier i Sverige har argumenterat att det istället för Lagrådet vore önskvärt att inrätta en författningsdomstol. Författningsdomstol finns idag i bland annat Tyskland och Frankrike. Och inom EU prövar EU-domstolen kontinuerligt medlemsländernas lagstiftning gentemot fördraget. Europadomstolen avgör för sin del om undertecknande länder lever upp till Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna.
I riksdagen är det i princip bara Socialdemokraterna och Vänsterpartiet som principiellt är emot införandet av en författningsdomstol. Partierna menar i princip att det räcker med den kontroll som Lagrådet i dag utför av vissa av regeringens lagförslag innan dessa går till riksdagen. Huvudargumentet emot införandet av en domstol är ofta att det skulle innebära att man inrättade en instans som kan överpröva riksdagsbeslut.
– Svenska folket ger makt till riksdagen, och vi menar att då ska inte riksdagens beslut överprövas av jurister annat än i verkliga undantagsfall, om folkets företrädare gjort något alldeles uppenbart galet, sa Lena Hjelm-Wallén (S), till Dagens Nyheter i samband med den senaste grundlagsutredningen.
En person med synnerligen god insikt i frågan är tidigare professorn och riksdagsledamoten Daniel Tarschys, som bland annat var ledamot i den parlamentariska grundlagsutredningen. Tarschys menar att argumentet om överprövning av riksdagsbeslut är irrelevant då det redan sker idag.
– Jurister ska inte kunna överpröva demokratiskt fattade beslut. Men det kan de redan – både genom Europadomstolen i Strasbourg och genom EU-domstolen i Luxemburg. När vi anslöt oss till Europakonventionen om mänskliga rättigheter förband vi oss att följa en rad viktiga rättsprinciper. Som medlemmar i unionen ska vi också respektera EUs regelverk.
– Innebär det att demokratin har satts ur spel? Inte alls. Lagen gäller. Men ibland skaver reglerna mot varandra. Politik är den ena frågan efter den andra. Demokratiska beslut går inte alltid ihop. Om politikerna har pekat med hela handen i två olika riktningar måste ju saken på något vis redas ut.
– Normalt sett smäller europeisk lag högre än nationell rätt. På samma vis går grundlag före vanlig lag. Men detta har inte alltid erkänts. Innan regeringsformen ändrades 2011 var det bara vid ”uppenbara” konflikter som rättsväsendet kunde underkänna grundlagsstridiga påbud.
Dagens Nyheter genomförde tidigare under året en granskning av regeringens lagförslag som passerat Lagrådet. Av de 534 lagförslagen har mer än hälften fått anmärkning av olika slag. 45 lagförslag har fått hård kritik, varav 13 helt har avfärdats av Lagrådet. I mer än hälften av dessa fall har regeringen gått vidare utan att ta hänsyn till myndighetens synpunkter och förslag. Bland förslag som fått motta skap kritik kan bland annat nämnas kriminalisering av sexköp utomlands, som Lagrådet menade skulle bli svårt att upprätthålla i domstol, samtyckeslagen, som enligt Lagrådet redan idag täcks in av befintlig lagstiftning, rökförbud på vissa platser utomhus samt förslagen om begränsningar av vinster i välfärden.
Gemensamt för många förslag som fått motta kritik är att de inte sällan varit politiskt polariserande och därför möjligen utformats utifrån en kraftigare politisk vinkel än förslag som haft en bredare förankring i riksdagen. Men det finns även förslag när Lagrådets kritik fått direkt effekt, förslaget om id-kontroller på Kastrup och Öresund gick igenom efter inlyssnande av Lagrådets synpunkter. I det ursprungliga förslaget ville regeringen ha möjligheten att stänga av Öresundsbron om det behövdes.
Lagrådet består idag av nio ledamöter som skall utföra granskningen. En författningsdomstol skulle kunna tilldelas större resurser, vilket bland annat Daniel Tarschys menar kunde vara positivt.
– När EU:s nuvarande grundlag (Lissabon-fördraget) skulle antas klarade det svenska Lagrådet av sina funderingar på tre sidor, medan den tyska författningsdomstolen behövde 123 sidor för att analysera alla möjliga spänningar mellan nationell och europeisk rätt. En sådan Gründlichkeit skulle vi också behöva.
En författningsdomstol, likt de som finns i Tyskland och Frankrike, skulle dock inte enbart kunna ha funktionen av att granska tilltänkta lagar, den fungerar även som en garant för att säkra formlevnaden av den parlamentariska demokratin.
Liberalerna har under flera år drivit införandet av en författningsdomstol. Senast under hösten la partiet en motion om Liberal demokrati- och integritetspolitik som tog upp förslaget. I motionen argumenteras för att ett arbete med införandet av en författningsdomstol bör inledas, men att det bör ske inom ramen för nästa större grundlagsutredning. Partiet lägger därför inga skarpa förslag till beslut i nuläget om införande.
Text: Jonatan Ohlin
