Budgetsatsningar på unga i riskzon

På onsdagen presenterade regeringen och Sverigedemokraterna en rad satsningar i budgeten som alla syftar till att stödja arbetet med barn och unga som far illa eller riskerar att hamna i kriminalitet. Det största anslaget på 1,7 miljarder till socialtjänsten för att de aktivt ska arbeta för att förebygga och motverka brottslighet bland barn och unga.

En betydande satsning gör också på SiS-hemmen som får nära 700 miljoner kronor extra för att klara av att anvisa plats omedelbart, differentiera vården, säkerställa trygghet och säkerhet samt till att föryngra och anpassa lokalerna.

I betänkandet Förslagen för barn och unga i samhällsvård tar regeringen fasta på flera förslag för att stärka vårdkedjan för barn som placeras utanför hemmet. Nästa år avsetts därför 221 miljoner kronor för att stärka vårdkdjan och de följande två åren ytterligare drygt 400 miljoner kronor. En annan promemoria som regeringen går vidare med är Fler verktyg i socialtjänsternas arbete för att förebygga brott och stärka skyddet för barn (Ds 2023:15). Där lämnas förslag om att fler myndigheter och aktörer ska vara anmälningsskyldiga vid misstanke om att ett barn far illa. Här får kommunerna 31 miljoner i extra anslag nästa och därefter 62 miljoner årligen. Samtidigt får familjerätterna 50 miljoner per år de närmaste fyra åren.

Skolan har en betydelsefull roll betonade skolminister Lotta Edholm (L) under presentationen.

– Bra skolgång är det viktigaste verkningsfulla vaccinet mot gängens framfart. Vi har varit dåliga på att stoppa de gängkriminella vid skolan, sade Lotta Edholm.

Det är inte skolans fel att vi hamnat här, men skolan kan vara en motverkande kraft. Då måste lärare och rektorer få specifik kompetens till hjälp. Skola och socialtjänst ska också samarbeta mer för att öka närvaron i skolan.

– Hög frånvaro kan vara väg in i kriminalitet, sade Lotta Edholm.

Bland övriga mindre satsningar märks ökade anslag till skolsociala team, barnrättsorganisationer, regional samordning av arbetet med stöd till avhoppare samt att pröva nya innovativa metoder av brottsförebyggande arbete.

En försöksverksamhet under fyra år gäller en fristående aktör som barnombud. Barnombuden ska inte arbeta på uppdrag av föräldrar, skola eller socialförvaltningen utan enbart vara ett ombud för barnet. De oberoende barnombuden ska arbeta genom civilsamhällesorganisationer var betydelsefulla roll förstärks. Barnombuden kommer dock inte att kunna vara barnets rättsliga företrädare och får inte heller ersätta någon myndighet. Hen ska enbart vara ett stöd för barnet när det gäller barnets rättigheter visavi andra aktörer i samhället. Försöksverksamheten får 20 miljoner årligen fram till 2028.

Jan Fröman

Dela med andra
redaktionen
redaktionen