Ledarkrönika: Vilka klarar torktumlaren i EU-parlamentet?

Efter en viss tövan kunde den omvalda presidenten, Ursula von der Leyen, presentera sin kommission för de kommande fem åren. Ett tydligt omval av en president som har kunnat agera i svåra tider med pandemi och Rysslands överfall på Ukraina.

Nog kan man ana att von der Leyen vill ta ett starkare grepp av de 26 kommissionärerna. Några kritiker har försvunnit, en del lojala har fått behålla sina ansvarsområden och några har fått utvidgat förtroende.

Få länder hade följt presidentens önskan om att varje land skulle förslå två kandidater, en kvinna, en man. Därför har det varit extra svårt att få ihop en jämställd kommission; just nu före utfrågningarna är det 11 kommissionärer av 27 som är kvinnor (40 procent), vilket är sämre än föregående mandatperiod. Men utgångsläget för von der Leyen var än värre, innan hon började förhandla med medlemsländerna.

Givetvis har Ursula von de Leyen själv en alldeles särskild maktposition som president och den världens ledare ringer till i Europa. Lägg därtill att av de sex vice presidenterna är fyra kvinnor, bland annat liberalen den förre estniska premiärministern, Kaja Kallas, tillika EU:s höge representant för utrikes- och säkerhetsfrågor.

Nu väntar tuffa utfrågningar (hearings) av EU-parlamentet. För fem år sedan föll tre av de föreslagna kandidaterna. Min tro är att det blir minst tre kandidater av den nuvarande kretsen som kommer att falla ifrån. Inte i första hand för att dessa gör särskilt dåligt ifrån sig under utfrågningarna utan att parlamentet vill visa vem det är som har det sista ordet i denna utdragna och komplicerade valprocedur mellan de tre EU-institutionerna och medlemsländerna.

För femte gången får Sverige en kvinnlig kommissionär, Jessica Roswall, med ansvar för bland annat miljöfrågorna, inklusive den heta frågan om skogen. Jag deltog i ett panelsamtal tillsammans med henne för några år sedan, där hon både gav ett kompetent och trevligt intryck. Hennes bakgrund vittnar om att hon har lätt kan ta sig an nya uppgifter och göra dem väl.

De utfrågningar som börjar de kommande veckorna i EU-parlamentet är intensiva och kräver självfallet att kandidaterna är väl insatta i sina ansvarsområden, men det förväntas också ett fläckfritt förflutet, inga lik i garderoben, samt ett otvunget och personligt sätt att ta sig an parlamentarikernas alla frågor, såväl svåra som konstiga. Språkkunskaper underlättar, men är inget måste.

Jessica Roswall har snabbt utsett sin stabschef, Paulina Dejmek-Hack, en synnerligen kunnig och klok person med både svenska och tjeckiska rötter. Studerade gjorde hon vid mitt Alma Mater, Lund.

Jag hade en hel del kontakt med henne under mina sista år i Bryssel, då jag jobbade med finansiella frågor. Kommissionär med delansvar inom detta knepiga område var Michel Barnier, nu aktuell som fransk premiärminister.

Paulina Dejmek-Hack var Barniers närmaste under dessa hektiska år med eurokris och finansiell kollaps. Hon var senare vid sidan av Barnier en dem som till slut klarade av att sluta ett Brexitavtal med regeringen i London. Jag tror nog den svenska kommissionären har de bästa förutsättningar att klara det svåra testet och komma välbehållen ut ur EU-parlamentets torktumlare. Här kommer hon ha stor nytta av Dejmek-Haak.

När kommissionen senare i höst får börja sitt arbete stundar hårt arbete utan lärotid. Ukraina kommer att uppta mycket tid och kraft. EU har givit ett löfte om att aldrig svika det ukrainska folket, alldeles oavsett det amerikanska valet. Klimatarbetet och den gröna omställningen måste fortgå.

EU har därutöver andra stora problem att ta itu med: sviktande konkurrenskraft som förre ECB-chefen, Mario Draghi, har utrett och kommit med en rad förslag, bland annat enorma ekonomiska satsningar, en Marshallplan, och flera idéer om att ta bort regleringar och hinder för att skapa bättre förutsättningar för tillväxt. En existentiell utmaning för Europa, menar Draghi!

Hans landsman förre premiärministern, Enrico Letta, har tidigare i år presenterat en rapport om hur EU kan stärka den inre marknaden i en krypande ekonomi och i en värld där färre konkurrenter är villiga att hålla sig till globala avtal och villkor, läs Kina.

Det är därför inte att överdriva att Ursula von der Leyen och hennes tjugosex medkommissionärer står inför de mest besvärliga åren för Europa sedan det andra världskrigets slut.

Olle Schmidt
Aktiv i Liberalerna i Malmö och Skåne. Tidigare bland annat europaparlamentariker, ledamot i partistyrelsen och ordförande i L:s valberedning.

Dela med andra
redaktionen
redaktionen