Under måndagen presenterade justitieminister Gunnar Strömmer (M) förslag på nya verktyg till brottsbekämpningen. Det handlade om hemlig dataavläsning och användningen biometriska uppgifter, som DNA-profiler och fingeravtryck.
– Nya verktyg i kombination med nya arbetssätt inom Polisen biter, konstaterade Gunnar Strömmer under presskonferensen.
Han inledde med att tala om det allvarliga läget, med ständig risk för nya våldsspiraler och våldsdåd. Den organiserade brottsligheten har visat sig hänsynslös, med stora konsekvenser för oskyldiga människor.
– Problemen har fått växa under alldeles för lång tid.
Han jämförde med New York och Danmark, där det tog runt tio år att ta tillbaka kontrollen från gängen.
Det halvtid i mandatperioden och från att starta ett femtiotal utredningar bara på Justitiedepartementet, ska regeringen nu leverera konkret lagstiftning beskrev Gunnar Strömmer.
Det första förslaget handlar om en lagrådsremiss. År 2020 infördes hemlig dataavläsning som ett tidsbegränsat tvångsmedel.
– Det här har kommit till användning i större utsträckning än vad förutsågs när infördes.
Nu föreslår regeringen att lagstiftningen om hemlig dataavläsning ska gälla utan tidsbegränsning, med vissa justeringar. Ett exempel på hur hemlig dataavläsning innebär är att kameran på en dator kan slås på för att man ska kunna identifiera en förövare under ett övergrepp mot barn.
Nu vill regeringen att hemlig dataavläsning ska få användas i fler fall i syfte att utreda vem som skäligen kan misstänkas för ett brott.
Viktigt är dock att den personlig integriteten skyddas. Det blir därför ett förtydligande av vilka typer av uppgifter som får hämtas in och av utformningen av ett tillstånd till hemlig dataavläsning.
Överskottsinformation som kommer fram ska få användas i för andra ändamål.
Gunnar Strömmer återkom flera gånger till avvägningen mellan brottsbekämpande myndigheternas behov kontra risken för integritetskränkande åtgärder.
Det andra förslaget som justitieministern presenterade handlar om biometri i brottsbekämpning, där det finns ett stort behov av ett modernt regelverk kring insamling och registrering av uppgifter som DNA och fingeravtryck.
I propositionen Biometri i brottsbekämpningen förslår regeringen bland annat att fler biometriska underlag ska få tas upp av den som är skäligen misstänkt för brott.
Det ska också vara obligatoriskt att ta DNA-prov, fingeravtryck och ansiktsfotografi av den som är anhållen eller häktad misstänkt för brott. Det handlar om brott där fängelse finns i straffskalan, till exempel brott mot knivlagen och ringa narkotikabrottslighet, även om påföljden ofta blir böter. Idag gäller att det ska vara två års fängelse i straffskalan för att Polisen ska kunna topsa eller ta fingeravtryck.
Polismyndigheten ska också få behandla de underlag som tas upp i särskilda biometriregister.
Under tisdagen läggs proposition fram till riksdagen.
En särskild fråga gäller jämförelser med Migrationsverkets register. I propositionen föreslås att vid vissa allvarliga brott ska ansiktsbilder och fingeravtryck från en okänd misstänkt gärningsman få jämföras med Migrationsverkets register.
Sökningar ska få göras först efter att andra åtgärder har prövats utan att utredningen förts framåt.
Även DNA-baserad släktforskning berörs i propositionen. Efter det uppmärksammade fallet med dubbelmordet i Linköping 2004, där en förövare kunde gripas 16 år efter morden, avrådde Integritetsskyddsmyndigheten från användningen av databaser för DNA-släktforskning.
Nu vill regeringen se till att bli klart och rättsligt stöd för möjligheten att använda DNA-baserad släktforskning i brottsbekämpning. Även här handlar det om avvägningen mellan effektiv brottsbekämpning och skydd av den personliga integriteten. Därför ska det endast kunna användas i utredningar gällande allvarlig brottslighet, som mord och grov våldtäkt, och endast i undantagsfall.
Gunnar Strömmer menar att de två reformer som nu läggs fram är kraftfulla verktyg i brottsbekämpningen.
Fia Björklund
