I söndags var det val i Moldavien. Det var dels ett presidentval, dels en folkomröstning om landet ska närma sig EU eller inte. Det blev en oerhört knapp seger för ja-sidan och NU har frågat Martin Ängeby, som bor i Moldavien, hur läget är så här några dagar efter valet.
Den folkomröstning som hållits handlade om ifall Moldavien ska skriva in i konstitutionen att landet ska integreras i EU. Det betyder konkret att det i framtiden blir svårare att stifta lagar som går stick i stäv med EU-lagstiftning.
– Det innebär i princip att man inte behöver hålla en andra folkomröstning när medlemskapsförhandlingarna är klara, säger Martin Ängeby.
Resultatet i folkomröstningen blev oerhört jämt. På valdagen såg det ett tag fortfarande ut som att nej-sidan hade vunnit. Men när röster från huvudstaden Chisinau började räknas, vägde det över för ja-sidan.
– Politiskt har frågan delat landet, och resultatet är ett fall framåt för president Maia Sandu och regeringspartiet PAS. Man hade hoppats på en överväldigande majoritet för att stänga europafrågan för en lång framtid.
Det är en väldigt tydlig skillnad mellan stad och land, där ja-sidan vann i Chisinau med omnejd och där nejsidan vann i princip i resten av landet. Vad kan detta betyda för framtiden?
– Moldavien är det enda landet i Europa där mer än hälften av befolkningen bor på landsbygden. Det är också ett land med stor utvandring. Befolkningen på landsbygden är äldre och mer tillbakablickande. Det kommer att bli färre över tid. På kort sikt är det viktigt för pro-europeiska partier att vara mer närvarande i samhällen längre bort från huvudstaden, säger Martin Ängeby.
I presidentvalet stod den nuvarande proeuropeiska presidenten Maia Sandu mot Socialistpartiets kandidat Alexandr Stoianoglo. President Sandu fick flest röster, 42,4 procent och Stoianoglo 26,01 procent. Stoianoglo är en före detta riksåklagare som är känd för att ha släppt en av de mest kriminella oligarkerna ur häktet.
Hur gick debatten under valrörelsen?
– Moldaverna har inga höga krav. Man vill ha bättre vägar, avlopp, vatten och sophantering samt lite högre inkomster för att vara mindre sårbara för högre priser, till exempel på gas. Båda sidorna i debatten fokuserade på utveckling och plånboksfrågor i den officiella diskursen. För EU-sidan handlar det om strukturfonder och mer export, för nej-sidan handlar det om att vara neutral och köpa billig rysk gas.
– I de ryska desinformationskampanjerna, som har varit mer omfattande än partiernas kampanjer, skrämmer man med ett ukrainskt scenario om Moldavien går med i EU, och tyvärr ger man sig också på hbtqi+ personers rättigheter.
Ryssland har haft stort inflytande under valrörelsen.
– Moldaviska säkerhetstjänsten räknar med att Ryssland spenderar minst 15 miljoner dollar i månaden på informationskampanjer. Därtill kommer enskilda beslag.
Det pratas om 300 000 kriminella röster, vad är det som har hänt?
– Den landsflyktige oligarken Ilan Șor, som var med och stal en miljard dollar ur det moldaviska banksystemet 2015, styr en politisk rörelse från Moskva. Ett nätverk för röstköp avslöjades några veckor före omröstningen, med 130 000 medlemmar i olika grader, där en väljare skulle få motsvarande 500–1000 svenska kronor per röst, och rekryterare kunde få upp till motsvarande 25 000 kronor i månaden. Efter avslöjandet tillstod Ilan Șor själv att folk ska få betalt, men att det är många fler.
Ett stort problem i Moldavien är utbrytarrepubliken Transnistrien, som förklarade sig självständigt från Moldavien 1990 och som får ekonomiskt bistånd från Ryssland. Moldavien betraktar Transnistrien som en autonom region inom landet. I valet fick invånarna i Transnistrien rösta på andra sidan gränsen i Moldavien, där vallokaler hade upprättats längs den administrativa linjen på sidan under moldavisk kontroll.
– 16 131 personer med hemvist i Transnistrien röstade i valet vilket är ca 10 procent av de röstberättigade. Vi observerade några fall av bussning och gruppröstning från den sidan, men det var inte ett systematiskt problem som sågs överallt. Jag observerade själv räkningen av röster för en vallokal för transnistrier boende i huvudstaden, där röstade två tredjedelar av väljarna på Sandu och EU.
I presidentvalet väntar nu en andra valomgång eftersom Maia Sandu inte fick över 50 procent av rösterna i den första omgången.
– Nu måste Sandu kasta av sig silkesvantarna och ge sig ut i spenaten. Väljare vinner man samtal för samtal.
Om Maia Sandu vinner presidentvalet, finns det en chans att Moldavien kan få ett EU-medlemskap inom en snar framtid?
– Vi har ett ännu viktigare parlamentsval i Moldavien under första halvan av 2025. Om de pro-europeiska krafterna får majoritet kan Moldavien bli medlem i rekordfart, kanske redan 2030. Men det är många om, avslutar Martin Ängeby.
Hanna Lager