Klimatlarmen avlöser varandra och en del av dessa emanerar från FN:s miljökonferens i Rio redan 1992 där den unge Severn Cullis-Suzuki uttalade sig (Sex minuter när världen stannade) på ett sätt som redan då borde satt spår hos makthavarna. Men i en tid av endast traditionella media fick hennes budskap inte den spridning som det borde fått.
Nåväl, denna sommar är inte direkt någon som radar upp värmerekord. Här på Gräsön utanför Öregrund och Forsmarks kärnkraftverk radar rekorden på kalla nätter upp sig 7-8 grader (plus alltså) och nordlig vind, blandat med regn. 12-15 grader på dagarna är väl heller ingen som jublar över.
Men då har vi väl ingen klimatkris, på väg mot katastrof? Men minns förra sommaren som var mellan 15 och 20 grader varmare med skogsbränder, sinade brunnar och uttorkade åkrar som följd. Är det klimatändringen som är bakgrunden till de båda somrarna? Ja, mycket talar för det.
De extrema vädertyperna kommer att komma oftare och förstärkas. I år har extremhetta drabbat Centraleuropa och mellan det och Arktis finns vi i ett möte mellan de stora väderområdena och får kallt och ostadigt väder. Jag är inte expert men detta är ungefär vad de som vet mer uttalat under sommaren.
Almedalsveckan är en av höjdpunkterna på året för oss som är politikernördar till vardags och till fest. Ja, jag tycker att Almedalsveckan och för all del Järvaveckan är en politisk och demokratisk fest. Inte bara för alla mingel med rosé (det går utmärkt att dricka Wisby alkoholfria mycket goda öl), utan för alla människor man möter och all ny kunskap och goda kontakter, nya som gamla som tas.
I Visby samlas alla utom en och annan statsminister eller nationell talesperson som föredrar annat. Det är det demokratiska Sverige där vem som helst kan prata med ministrar och talmannen utan att bli hindrad av en hord av säkerhets- och pressfolk som skyddar från kontakt med allmänheten.
I år, liksom några år tillbaka, har hållbarhet varit ett tydligt genomgående inslag. Som liberal är jag extra stolt när Karin Karlsbro är vår EU-parlamentariker och vi har tidigare hållbarhetsdirektören Nyamko Sabuni som ny partiledare.
Ett annat tema som inte är lika använt men kanske än viktigare som är kopplat till hållbarhet är cirkulär ekonomi. Våra samlade resurser ska vi använda på ett effektivt sätt men också så många gånger som möjligt. Återanvändning och att använda resurser som sammantaget under en livstid ger så få klimat- och miljöavtryck som möjligt.
Jag skulle vilja se fler livscykelanalyser av de produkter vi använder och skapar. Inte minst inom den sektor där jag själv är mest verksam; bygg- och fastighetssektorn. Vilket material används, hur ska olika material och konstruktioner kombineras för att få optimal livslängd för ett hus? Varför bygger inte fler i trä?
Många välfungerande kontorshus byggda så sent som på 1980-talet rivs på grund av att de inte byggts hållbart utan snålt och ”billigt”. Det är lågt till tak, dålig ventilation och många plastdetaljer. Det är ohållbart och miljömässigt slöseri att bygga så.
Det paradoxala är att äldre hus är enormt mycket bättre kvalitetsmässigt och påfallande ofta betydligt vackrare att uppleva i en stadsmiljö. Ändå finns de som försöker hitta skäl för att riva fullt fungerande äldre hus.
Det liberala svaret är självklart att bygga integrerat där nyproduktion samsas med de äldre husen, där service, trafik, idrottsytor och bostäder bildar stad. Gammalt och nytt blandat, med fakta och bildning som grund för beslut – så kan också liberalismen sammanfattas!
Björn Ljung
