I kampen för minskad brottslighet och ökad trygghet krävs stora insatser på många håll. Socialt förebyggande arbete är ofta viktigast. Jobb, skola, värderingar och kamp mot utanförskap i alla dess former är grunden. När detta ändå inte räcker måste vi ha en stark lokalt närvarande polis och ett rättsväsendet som har rätt bemanning, kompetens och rimliga juridiska verktyg för att slå vakt om både effektivitet och rättssäkerhet.
De straffprocessuella tvångsmedlen är per definition obehagliga åtgärder. Det handlar om när människor får gripas, anhållas, häktas, avlyssnas och övervakas, trots att de endast i bästa fall är misstänkta. Eller när register får genomsökas och samköras och vilken omfattning DNA-prov på misstänkta eller dömda personer får sparas.
Dessa tvångsmedel är helt nödvändiga för att polis och åklagare ska kunna nå framåt i sitt svåra arbete. Samtidigt måste detta omgärdas av starka kontrollmekanismer, något som är centralt för oss liberaler. Det får inte lämnas grönt kort för vad som helst. Därför finns ett omfattande regelverk med olika rättssäkerhetsgarantier såsom tidsramar, insynsfunktioner och domstolsprövningar.
Sverige har under flera år fått kritik för långa häktningstider. Frågan har utretts sedan länge och Liberalernas landsmöte har ställt sig bakom krav på åtgärder för att korta tiderna i häkte.
I den proposition som nu bereds för minskade häktningstider kommer vi att verka för att maxgränsen för häktningar av vuxna sätts till nio månader om det saknas synnerliga skäl. Regeringen har föreslagit sex månader. Vi har valt att lyssna på såväl nuvarande som tidigare riksåklagare som inte haft några avgörande invändningar mot de övriga delarna som nu föreslås i uppstramningen av regelverket kring häktning. Om det kvarstår tunga skäl för häktning även efter nio månader ska häktningstiden kunna förlängas.
Jag anser att detta är en rimlig modell som gör att häktning kan komma till användning där det är nödvändigt, samtidigt som förutsägbarheten i systemet ökar.
Att häktning är ett nödvändigt inslag i många utredningar av grova brott är något Paulina Brandberg och jag är helt överens om. Vi har stor förståelse för att åklagarnas svåra arbete påverkas av andra myndigheters tillkortakommanden, oavsett om det gäller gripande av andra misstänkta eller säkrande av fysiska eller digitala spår eller bevis. Dessutom är vi fullt medvetna om att brottsligheten i dag är allt mer gränsöverskridande.
Det är därför vi driver på för utredningen om anonyma vittnesmål, 10 000 nya poliser och civilanställda, fler åklagare, tidigare insatser för unga kriminella, fler platser i häkten och på anstalter samt skärpta straff för vissa grova brott och för upprepad brottslighet.
Inte minst välkomnar vi det växande samarbetet inom EU för polisen men i viss mån även åklagarväsendet. De ändrade häktningsreglerna är en del av denna helhet. Det behövs en mångfald av åtgärder för att förebygga att unga hamnar i kriminalitet, effektivisera brottsbekämpningen och öka allmänhetens trygghet.
Johan Pehrson
Rättspolitisk talesperson L