Det barn som möts av respekt, lär sig att respektera andra.
En föregångare och förebild för detta synsätt är barnläkaren och pedagogen Janusz Korczak (1878-1942). Han ägnade hela sitt liv åt barn och förespråkade i alla sammanhang barnets rätt till respekt.
Janusz Korczak lämnade en framgångsrik karriär som barnläkare, forskare, författare, universitetsföreläsare och expert på ungdomsvård, för att under 30 år leva tillsammans med föräldralösa barn på två barnhem i Warszawa. Varav ett för judiska barn. Han skapade en verksamhet som byggde på barnens demokratiska och aktiva deltagande i sin egen vardag. Korczak ansåg att det oftast är barnen som drabbas värst av det onda i tillvaron. Och att det i sin tur är roten till mycket av världens elände – när barnens förutsättningar försämras att forma en positiv framtid, för sig själva och för världen.
Korczaks människosyn var allas lika värde. För honom innebar den ett engagemang för rättvisa och social jämlikhet. För stöd åt svaga och förtryckta. Också barnen gjordes delaktiga i detta engagemang. Korczak bejakade barnens upplevelser av tillvaron och slätade inte över de orättvisor och den sociala nöd som många av barnen upplevt. Och han betonade, utan att moralisera, den vuxnes aktiva ansvar i fostran och undervisning. Korczaks tankar om barnets rätt till respekt bidrog till den första barnkonventionen, Genèvedeklarationen från 1924, som Korczak var en av initiativtagarna till. Han menade att en av barnens grundläggande rättigheter är barnets rätt att vara den hon eller han är. Att varje barn är en individ och har rätt att vara sig själv. Med en humanistisk grundsyn som bas utgick Korczaks tankar från en kombination av hans vetenskapliga arbete och hans praktiska erfarenhet.
Janusz Korczak är påtagligt aktuell även idag. ”Barnets rätt till respekt” och ”Hur man älskar ett barn” är två av hans böcker. I dessa bidrar språket i sig till en känsla av poesi mellan varven. För mig har texterna under åren gett många anledningar till reflektion. De framkallar en stark vilja att vara en bra vuxen för de barn och unga jag träffar. En god medmänniska.
Korczak förespråkar inte några pedagogiska måsten – det handlar mer om hur man som vuxen förhåller sig till ett barn; med respekt och utifrån att varje barn är en individ med egna erfarenheter. Janusz Korczaks tankar är angelägna. Läs hans böcker. Fundera på budskapet. Sprid hans namn och de insikter som du själv gör när du läser hans tankar.
När andra världskriget bröt ut gavs Korczak genom sina internationella kontakter fri lejd att fly. Vänner var oroliga för hans säkerhet med tanke på hans judiska ursprung. Men Korczak ville inte överge barnen när de hade det som svårast. I augusti 1942 deporterades Janusz Korczak, personalen och de 200 barnen vid det judiska barnhemmet tillsammans med 15 000 andra från gettot i Warszawa till det nazistiska förintelselägret Treblinka och mördades där.
Jag är stolt och tacksam över Folkpartiets och Liberalernas mångåriga barnrättsarbete, som de senaste åren intensifierats. Det bidrar till en behövlig synvända i det svenska samhället. Hos lärare, föräldrar, grannar, poliser, socialsekreterare, politiker, åklagare, domare. Vi behöver alla vända på perspektiven. Från vuxenperspektiv till barnets. I alla situationer. Lära oss mer om hur barn fungerar. Låta barnen vara barn och sig själva. Så formar vi ett gott samhälle.
Agneta Berliner är barnrättskämpe och tidigare riksdagsledamot för Folkpartiet Liberalerna. Nu aktiv i L Simrishamn.
