Funktionshinder bör bli en del av den liberala berättelsen

FP-arbetsgruppen för ”En förnyad funktionshinderpolitik” har kommit med en första rapport. Med rapporten ”Från omsorg som kväver till förväntningar som lyfter” vill arbetsgruppen lägga den ideologiska grunden för en liberal funktionshinderpolitik.

– En viktig utgångspunkt för en liberal funktionshinderpolitik är att människor har olika kön, könsidentitet, sexuell läggning, ålder, härkomst och livsåskådning, men också skiftande funktionalitet, säger Maria Johansson, ordförande i arbetsgruppen.

Hon trycker på att det är viktigt att ändra synsättet på funktionshinder och personer med funktionsnedsättning samt att detta måste bli en del av den liberala berättelsen.

– Vi måste komma ifrån detta med att det är en grupp som det är synd om, som vi måste ta hand om och vara snälla emot. Det handlar inte om de där andra som behöver vårt stöd, det handlar om oss som människor och om våra rättigheter och möjligheter.

Maria Johansson säger att en liberal politik på detta område innebär att skapa förutsättningar för att alla ska kunna bli sitt bästa jag, också de som har funktionsnedsättningar.

– Vem som helst kan, vid födseln eller senare livet, få en funktionsnedsättning. Vem som helst kan på en sekund bli beroende av tillgänglighet och assistans. Därför måste funktionshinderperspektivet finnas med från början och inom alla politikområden.

Även om denna första rapport från arbetsgruppen inte innehåller ett 30-punktsprogram innehåller den ändå tre mycket viktiga förslag, som man hoppas på att landsmötet ska ställa sig bakom i höst. Det första förslaget handlar om LSS-reformen, som ger personer med omfattande funktionsnedsättning rätt till assistans.

– Vi vill att själva utgångspunkten för personlig assistans förtydligas. Genom ett beslut år 1996 begränsades rätten till assistans till så kallade grundläggande behov, exempelvis hjälp med personlig hygien, måltider och påklädning. Detta är en mycket otillfredsställande avgränsning som vi vill ändra på.

Arbetsgruppen vill att man till grundläggande behov även räknar hjälp för att kunna vara delaktig i samhället, till exempel att arbeta eller studera, att vara förälder eller att inneha förtroendeuppdrag.

– Vi kommer att återkomma med en analys av kostnadsutvecklingen för personlig assistans och förslag till hur kostnader för assistans och andra åtgärder ska fördelas, säger Maria Johansson.

Nästa förslag handlar om skolan. Många barn och unga med behov av tillgänglighet kan idag inte gå i samma skola som sina syskon eller kamrater på grund av otillgängliga lokaler. Dessa otillgängliga skolor är också stängda för lärare och föräldrar med funktionsnedsättningar.

– Det innebär att friskolor i praktiken tillåts driva sin verksamhet i otillgängliga lokaler. Vi vill att skollagen förtydligas så att det framgår att alla skolor ska ha en grundläggande fysisk tillgänglighet. Inga skolor ska tillåtas starta i lokaler som inte är tillgängliga.

Slutligen föreslås i rapporten en skärpning av lagen om bristande tillgänglighet som en form av diskriminering. Arbetsgruppen vill avskaffa undantaget om att företag med färre än tio anställda inte omfattas av diskrimineringslagen.

– Lagen innehåller redan en skälighetsbedömning som bland annat innebär att bedömningen ska utgå från om det redan finns lagkrav som borde har efterlevts, säger Maria Johansson.

Rapporten är nu överlämnad till partistyrelsen för behandling inför landsmötet. Men arbetsgruppen är ingalunda färdig med sitt arbete. Man kommer nu att fortsätta sitt arbete med seminarier och hearings på olika områden.

– Det finns ett väldigt sug efter dessa frågor inom Folkpartiet och många engagerade politiker, vilket är fantastiskt roligt, menar Maria Johansson.

Lena Hallerby

Dela med andra
redaktionen
redaktionen