När Anders Johnson anländer till Timbros monter på Bokmässan har hans nya bok ”Besvärliga människor” precis levererats direkt från tryckeriet. Här beskrivs svenska entreprenörer under 400 år – besvärliga, stryktåliga och uthålliga nog att driva igenom sina idéer trots motstånd.
Detta praktverk är i vissa delar en sammanställning av författarens samlade produktion – runt 138 böcker, varav tio utgivna på Timbro förlag, har det blivit genom åren och runt 80 procent av de personer som fyller sidorna i ”Besvärliga människor” har Anders Johnson skrivit om tidigare.
– Grunden är egentligen inte att vara fullständig, utan visa att entreprenörskapets mekanismer, säger Anders Johnson.
Vad är det då som utmärker dessa besvärliga entreprenörer?
– De är stryktåliga. De har en idé, möter motstånd från omgivningen, men är beredda att hålla på länge innan framgång nås, säger Anders Johnson som menar att det viktigaste inte alltid är att själv ha den unika idén, utan att kunna genomföra den.
– Den som omsätter en idé, sin egen eller annans, i praktisk verksamhet och har en förmåga att möta svårigheter och manövrera runt dem.
Anders Johnson pekar på hur den tyske filosofen Arthur Schopenhauer beskriver hur nya idéer brukar bemötas: Från början uppfattas det som en löjlig idé och alla hånskrattar åt den. Den kommer inte att fungera – som att Volvo ska tillverka personbilar, USA är mycket bättre på det. Men när idén sedan trots allt sprids tvingas man ta den på allvar, då blir den ett hot mot makten. När den sedan segrar, finner alla den självklart riktigt – entreprenören hyllas som hjälte.
Under 1700-talet hände något när Gustav III tillät även utländska företagare i Sverige.
– Det var faktiskt Anders Chydenius som från prästeståndet la ett förslag att alla som var hederliga oavsett religion skulle få bosätta sig här. Då tillät man tämligen snabbt katoliker och kalvinister och några år senare judisk invandring. De uppfattades då som förfärliga – för de var mycket duktiga. Det var exempel på besvärliga människor ur ett svenskt perspektiv.
– Där var det politikerna som stod på liberalismens sida, Kommerskollegium och landshövdingar som ville ha konkurrens. De kristna företagarna stod för planekonomi och regleringar, medan judar och politikerna stod för avreglering, berättar Anders Johnson.
Andra halvan av 1800-talet fram till första världskrigets början sticker ut.
– 1864 få vi fick fullständig näringsfrihet. Innan dess var i stort sett allt förbjudet, om man inte hade tillstånd att göra specifikt detta. Sedan blev allt tillåtet – om det inte var uttryckligen förbjudet. Det var tillåtet både i stad och land, för kvinnor och män, alla områden.
Ungefär sex förbud stod kvar, bland annat vapen, gifter, sprängmedel, badhus – och av någon anledning kyrkorglar. Den gamla ordningen föll och eftersom det inte ännu inte fanns några etablerade företag var möjligheterna att grunda en verksamhet stora.
– Hade du en bra idé och resurser, och var bäst på ditt område i Sverige på 1860-, 70- och 80-talet kunde du bygga ett världsföretag. Efter första världskriget var det för sent, för då fanns de stora företagen, och det blev mycket svårare för entreprenörerna att starta något nytt och bli den svenska jätten.
Två exceptionellt besvärliga människor i modern tid är Jan Stenbeck, som bröt mot två traditionella sfärer – mediavärlden och telekomvärlden, och Ulla Murman, som la grunden till den svenska bemanningsbranschen och startade det som idag är Manpower.
Ulla Murman dömdes upprepade gånger för olaga arbetsförmedling av Högsta domstolen, men fortsatte att ta ställning för sin rörelse.
– Hon resonerade att ”det jag gör är bra för mina anställda, det är bra för mina kunder, det är bra för mig – och jag struntar i att Högsta domstolen dömer mig till dagsböter, jag fortsätter i alla fall”. Och efter 30 år ändrade man lagen, säger Anders Johnson. Ulla Murman tillhör hans favoriter, tillsammans med Carl Edvard Johansson, ”Mått-Johansson”, med måttsatsen.
Fia Björklund
