Jag har väl egentligen inte så mycket emot Halloween. I ett antal år var det comme-il-faut att anse den högtiden för vulgär, för utländsk och för kommersiell. Då kunde jag till och med försvara den, för maken till dumheter får vi ju leta efter – förmodat vuxna person som gladeligen handlade sig en ny garderob var sjätte månad kallade utklädda barn som tigger godis för ”för kommersiellt”.
Det är samma personer som numera beklagar att plastsugrören försvunnit, sanna mina ord!
Men jag kan inte undgå att se att det finns en viss brist på logik i den här högtidens upplägg, dess tema så att säga.
Dödeliga ting som förenas med ett bottenlöst godissug? Skulle varulvar och vampyrer och allt vad barnen nu klär ut sig till lockas av kokat socker? Tillåt mig tvivla.
Nej, det är ju snarast raka motsatsen. Kanske inte i vad som skulle locka dessa monster själva – men vi kan ju inte gärna dela ut nyskurna grytbitar eller olagad kyckling till barnen, bara för att de klätt ut sig till varelser som skulle uppskatta den sortens skaffning.
Snarare tänker jag på vad dessa monster skulle försöka plåga sina små telningar med, om de vare satta att göra detta. För det är ju vad helgens fiktion går ut på, ändå.
Ja, jag förstår att den inte skulle ha blivit tillnärmelsevis lika populär utan sockrets lockelse. Men nu bryr jag mig inte så mycket om den saken. Jag analyserar logiken bakom, och den haltar som en småbarnspappa som klätt ut som till Frankensteins monster för att följa sina barn åt under kvällens vandringar.
Följaktligen avser jag att göra min ytterdörr till kvarterets mest skrämmande att ringa på. Därför kommer jag att erbjuda sådana fantastiska överraskningar som kaviardoppade blomkålsbuketter till oförberedda små spöken och häxor.
Eller spenatknyten med olivtapenade.
Små barn älskar väl tapenade?
Barnen kommer att vara ytterst välkomna att skära sig en bit av min fisk-tårta. Fyra olika sorters rå, vit matfisk marinerad i citronsaft och torskleverolja. Mums!
Sushi är ju populärt, så jag räknar med en kö av barn ända ned för de tre trapporna och ut på gårdplanen.
Eller kanske att kön pekar i motsatt riktning? Vi får väl se…
Sapient
