Landskrona stad kraftsamlar för att komma tillrätta med den höga arbetslöshet. Genom olika åtgärder ska 1 000 personer komma i arbete.
För att fram jobb till personer som befinner sig långt från arbetsmarknaden har Landskrona stad startat projektet ”Enkla jobb”.
– Syftet med projektet är att fler människor ska få chansen att etablera sig på arbetsmarknaden, berättar Torkild Strandberg, kommunalråd (L).
Landskrona har en hög arbetslöshet jämfört med riket som helhet. Medan Skåne i genomsnitt har en arbetslöshet på 10 procent är arbetslöshet i Landskrona 15 procent. Ungdomsarbetslösheten är 22,5 procent mot regionens 16,7 procent.
Torklid Strandberg menar att den höga arbetslösheten har många förklaringar.
– Vi lever fortfarande i sviterna av den strukturomvandling som ägde rum i det tidiga 1990-talet då stadens varvs- och tillverkningsindustri krymptes radikalt.
Socialdemokratins oförmåga att införa de nödvändiga strukturreformerna och att anpassa staden till en ny verklighet syns fortfarande i arbetslöshetsstatistiken. Vi hämmas även av det kommunala utjämningssystemet som saknar incitament att i grunden förändra skattekraften hos kommunbefolkningen. I stället för skattekraft borde utjämningen baseras på demografiska faktorer som befolkningstäthet, geografiskt läge och andelen nyinvandrade invånare. En sådan utjämning skulle göra det lönsamt för kommuner att förbättra företagsklimat och få folk i arbete. Så är det inte idag.
– Sedan vi kom till makten i Landskrona 2006 har vi konsekvent riktat in oss på att förändra stadens strukturella problem. Att lösa problem ”på riktigt”. De nya bostadskvarter som växer fram i Borstahusen och Centrum är en del av detta. Lyftet av skolans resultat en annan. Nu tar vi oss an arbetslösheten. Målet är att 1 000 individer ska flyttas från arbetslöshetsstatistiken. Som del i denna satsning introducerar vi Enkla jobb.
Satsningen görs i samarbete med Arbetsförmedlingen. Förvaltningarna har fått i uppdrag att ta fram arbetsuppgifter som inte nödvändigtvis kräver särskild utbildning eller specialistkunskap. Tanken är att arbetsuppgifterna sedan ska matchas med dem som har svårt att komma in på arbetsmarknaden.
– Det är första gången vi tar ett samlat, strukturerat, grepp kring problematiken. Tidigare har vi tagit oss an symptomen. Nu går vi på orsakerna.
Inom ramen för satsningen kommer kommunen starta ett tvätteri i egen regi. Tvätteriet ska ta hand om de kommunanställdas arbetskläder. Planerna på ett tvätteri har mött kritik. Kritikerna menar att konkurrensen riskerar att snedvridas och att befintlig privat verksamhet slås ut.
Hur ser du på den kritiken?
– Den del av satsningen som rör ett kommunalt tvätteri har rönt en del uppmärksamhet. Bakgrunden är att personalen i vår hemtjänst, på särskilda boenden och på LSS-boenden nu ska få arbetskläder. Då uppstår ett behov av att tvätta dem. Det kommer vi nu att göra. Som del i satsningen på enkla jobb kommer vi att dra igång ett tvätteri i kommunal regi som kommer att skapa 40-50 jobb.
– Låt mig vara tydlig, jobb skapas bäst av näringsliv och av ekonomisk tillväxt. I den bästa av världar hade vi lagt ut uppdraget till privata aktörer. Men hade vi gjort det hade satsningen, som bäst, genererat en eller två nya tjänster. Hela syftet hade därmed omintetgjorts.
Sverige har en låg andel jobb med låga kvalifikationskrav, så kallade enkla jobb. Torklid Strandberg menar att det är en följd av hur arbetslivet utvecklats.
– En svensk organisation är i dag ofta uppbyggd kring att var och en i organisationen utför ett brett antal arbetsuppgifter – arbetsuppgifter som i varierande grad kräver deras särskilda yrkeskompetens. Vi har därmed, i vår jakt på ett egalitärt samhälle, bortrationaliserat en rad arbeten. Jag tror att vi som samhälle har mycket att vinna på om vissa av dessa arbeten återinförs. En läkare, exempelvis, gör mycket större nytta om hon kan fokusera på det hon är utbildad att göra. Inte att, exempelvis, diska sin kaffekopp. Vi har helt enkelt överakademiserat en lång rad arbeten i Sverige.
Vad behöver samhället i stort göra för att få fram fler enkla jobb?
– Vi behöver framförallt ändra fokus i debatten. Undersköterskor, administratörer, kökspersonal – det är många som får avlastning genom att arbetslösa tar över vissa arbetsuppgifter. Undersköterskor ska exempelvis kunna ägna sig åt vård och omsorg medan servicepersonal ska ta hand om matlagning och städning. Detta får positiva konsekvenser för de invånare som nyttjar servicen. Det är den bilden som vi behöver förmedla utåt.
Torkild Strandberg är noga med att påpeka att satsningen ”Enkla jobb” inte är hela lösningen på Landskronas arbetsmarknadsproblem.
– ”Enkla” jobb löser inte hela problematiken. Vi kommer dock en bra bit på väg, speciellt för dem som står längst ifrån arbetsmarknaden. Grundidén är att ett enkelt jobb inte är enkelt att utföra, men ska vara enkelt att få.
Ylva Westlund
