”En världsfrånvänd mansbudget” anser Sverige Kvinnoorganisationer, ”En budget för rika män” menar Unizon. Svds ledarredaktion jublar istället över att regeringen “inte skäms över att vara höger” och kan inte komma på någon budget någonsin som har känts mer borgerlig. Liberalerna kallar budgeten en ”liberal vinnarbudget”. Men hur ska vi se på höstbudgeten ur ett liberalfeministiskt perspektiv?
Minskade ambitioner på jämställdhetsområdet
Till att börja med är detta en budget med satsningar på hela 60 miljarder men pengarna till jämställdhetsområdet minskar med 32 miljoner år 2025 och 72 miljoner år 2026. Till år 2027 är minskningen 127 miljoner. Liberalernas utgångspunkt i budgetförhandlingar måste rimligen vara att alla våra fem statsråd ska få en ökad budget inom sina utgiftsområden när budgetutrymmet är så stort.
Höstbudgeten innehåller tre tydliga vinster inom utgiftsområdet jämställdhet: en satsning på 10 miljoner för att stärka stödet till utsatta för prostitution, en förstärkning på 7 miljoner av de nationella stödlinjerna för våldsutsatta och en förstärkning av Jämställdhetsmyndigheten med 72 miljoner. Förstärkningen av Jämställdhetsmyndigheten tas från utgiftsområdet särskilda jämställdhetsåtgärder – som minskas med 104 miljoner från 2025 till 2026.
Det är ingen hemlighet att det finns en stor skepsis mot Jämställdhetsmyndigheten hos våra samarbetsparter. En förstärkning av myndigheten är helt klart en politisk seger och ökar effektiviteten i jämställdhetspolitiken. Myndigheten får bättre förutsättningar genom att medel går direkt dit, istället för att ges genom olika uppdrag. Det ger bättre effektivitet för skattepengarna och ligger i linje med Statskontorets förslag i sin analys av Jämställdhetsmyndigheten som myndighet.
De här tre vinsterna inom jämställdhetsområdet är viktiga men i en budget på 60 miljarder borde vårt liberala statsråd Paulina Brandberg ha fått fler än dessa nyheter att presentera inom sitt budgetområde.
De här tre vinsterna inom jämställdhetsområdet är viktiga men i en budget på 60 miljarder borde vårt liberala statsråd Paulina Brandberg ha fått fler än dessa nyheter att presentera inom sitt budgetområde. Liberala Kvinnor har många förslag på ytterligare jämställdhetssatsningar. De får presenteras i en egen artikel, men jag vill lyfta ett exempel. Regeringen presenterade nyligen ett ambitiöst åtgärdsprogram med 132 punkter mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Ett av fyra särskilt prioriterade områden är ett lämnaprogram med åtgärder för att lämna destruktiva relationer. Det här är en extremt viktig och efterlängtad satsning som självklart borde ha fått särskilda medel i höstbudgeten.
Budgeten ökar den ekonomiska ojämställdheten
Vi Liberaler måste också vara ärliga med att det ligger en hel del i oppositionens och ledarsidornas kritik att detta är en budget som särskilt gynnar rika män – på fattiga kvinnors bekostnad. Vi ska så klart stå upp för sänkta skatter och hälften kvar, men vi kan inte blunda för att regeringens budget ökar den ekonomiska ojämställdheten mellan kvinnor och män.
Höjd brytgräns för statlig inkomstskatt gynnar fler män än kvinnor. Två tredjedelar av de 6 miljarder som läggs på denna reform går till män. Både förändringarna av jobbskatteavdraget och grundavdraget ökar också inkomstgapet mellan könen. 300 000 fler män beräknas få del av skattesänkningen, och de får en större skattesänkning eftersom de har högre löner. 4,7 miljarder går till jobbskatteavdragets avtrappning, där alla som har arbetsinkomster över ca 65 000 kronor i månaden får sänkt skatt. 70 procent av dem är män.
Sänkt skatt på drivmedel gynnar också män mer än kvinnor (och är generellt helt galet mitt i en brinnande klimatkris!). Att växa-stödet, som innebär att företag kan få bidrag när de anställer sina första medarbetare, ökar också den ekonomiska ojämställdheten. När stödet nu enbart ska kunna betalas ut till aktiebolag istället för även till enskilda firmor så missgynnas kvinnor eftersom de oftare använder företagsformen enskild firma för sina företag. En viktig jämställdhetsnyhet i budgeten är att dock att ISK-sparande skattebefrias upp till 150 000 nästa år och 300 000 året därpå.
För lite till välfärden
Satsningarna på välfärden i höstens budget är relativt små. Skatten sänks för 26,7 miljarder kronor. Skolan får 2,8 miljarder mer och omsorgen 0.1 miljarder. Vården får totalt 4,6 miljarder om man inkluderar tandvårdsreformen. Sektorsbidraget till sjukvården blir dock bara 2 miljarder, en minskning från 9 miljarder för 2024. Argumenten är att inflationen sjunker och ekonomin ljusnar för våra kommuner och regioner. Regionerna brottas dock fortfarande med stora underskott. Tre av fyra anställda i kommuner och regioner är kvinnor. När välfärden underfinansieras är det främst kvinnor som sägs upp eller får en sämre arbetsmiljö och sämre villkor.
Både män och kvinnor tycker att sjukvården är den viktigaste politiska frågan. För övrigt tycker kvinnor och män allt mer olika i politiska frågor. Den regering som vi ingår i är männens regering – om kvinnorna hade fått bestämma så hade Magdalena Andersson varit Sveriges statsminister. För att bli återvald måste regeringen vinna tillbaka kvinnliga väljare som egentligen är borgerliga men idag röstar på Socialdemokraterna. Jag ser inte att höstbudgeten lyckas med det.
Cecilia Elving
Ordförande Liberala Kvinnor
