Visst var kvinnors rättigheter hotade efter revolutionen i Tunisien, säger de liberala politikerna Amel Dachraoui Chaherli och Meriem Bourguiba Laouiti. Men hoten undanröjdes och idag är de båda kvinnorna övertygade om att kampen för kvinnors rättigheter kommer att lyckas.
– Efter revolutionen var det många som ville gå tillbaka till traditionen, till religionen. Det är 25 års damm som kommer upp, säger Meriem Bourguiba Laouiti, ledamot i partirådet för ett av Tunisiens liberala partier – Afek Tounes – och ledamot i partiets internationella utskott.
De 25 år som hon nämner är åren under Ben Ali som president, från 1987 fram till revolutionen 2011.
– Men det civila samhället har gjort jobbet för kvinnors rättigheter. När det föreslogs att sharialagar skulle bli grundlag sade vi nej, och när det föreslogs att det skulle stå att kvinnor är ett komplement till män kom vi ut i horder – män också – och förslaget blev snabbt lagt på hyllan. Vi har gått ut på gatorna flera gånger och har stannat tills det har blivit bra.
Meriem Bourguiba Laouiti är barnbarn till Tunisiens första president Habib Bourguiba, som var den som såg till att kvinnors rättigheter blev bättre där än i hela övriga arabvärlden.
Vid ett seminarium i Stockholm i anslutning till den Internationella kvinnodagen i förra veckan berättar Meriem Bourguiba Laouiti och partikollegan Amel Dachraoui Chaherli om alla lagar som fastslagit kvinnors rättigheter – men som ofta inte efterlevs.
– 1963 lagstiftades lag om att kvinnor och män ska ha lika rättigheter på arbetsmarknaden, men kvinnor betalas som barn, säger Amel Dachraoui Chaherli.
Hon är liksom Meriem ledamot i Afeks partiråd och har ansvar för interna utbildningar och jämställdhetsfrågor. Båda är också engagerade i det civila samhället, i kvinnoföreningar och för barns rättigheter.
Just tillämpningen av lagarna är det som Meriem Bourguiba Laouiti konstaterar är utmaningen.
– Våld mot kvinnor har till exempel tagits på allvar, men åtgärderna som har beslutats har inte genomförts. Frågorna försummas och korruptionen är utbredd.
De goda ambitionerna i grundlagen behöver omsättas i lagar och kryphålen måste undanröjas.
– Men räcker det med lagar? Måste inte attityderna också förändras? frågar Liberala Kvinnors ordförande Gulan Avci under seminariet.
– Om människor vet att lagen kommer att slå till, tro mig, då kommer de att ändra attityd, -svarar Meriem Bourguiba Laouiti.
Hon lägger till att frågorna också diskuteras – mycket.
– På tv pratar alla om jämställdhet, det är mycket debatt, mycket känsloladdat, men det börjar gå att kunna föra en mer saklig debatt. Revolutionen i tankesätt har inte riktigt startat än.
Tunisien är ett relativt jämställt land. Efter det första fria valet efter revolutionen 2011 blev andelen kvinnor i parlamentet 22,5 procent. Efter valet förra året ökade siffran till 34,5 procent, vilket placerar Tunisien på 31:a plats i världen vad gäller kvinnors representation i parlament.
I dag utbildar sig kvinnor och män i lika stor utsträckning, även på universitetsnivå, men bara en fjärdedel av utbildade kvinnor -jobbar.
– Det är synd. Vi vill att kvinnor blir ekonomiskt självständiga. Det är det första steget mot att få respekt, säger Meriem Bourguiba Laouiti och visar en bild som just delats mycket på Facebook, där det står Freedom, frihet, och en modern, glad kvinna håller en tunisisk flagga. Längst ner står det ”Jag är tunisier och tolerant sedan 4 000 år tillbaka”.
Samarbetet mellan liberalerna i Tunisien och Sverige går via den svenska liberala biståndsstiftelsen Silc. Silc stödjer den liberala tunisiska tankesmedjan Hannibal Strategic Institute (HSI), som jobbar för att främja liberalism och är knuten till partiet Afek Tounes.
Genom HSI får partiet utbildningar om kampanjteknik och kommunikation men också hjälp med spridning av liberala idéer genom olika informationsblad.
Meriem Bourguiba Laouiti avslutar seminariet i Stockholm med att uppmana till ännu mer kontakt mellan länderna.
– Snälla kom och hälsa på oss. Vänta inte, låt oss bestämma ett datum.
