Det var ett misstag att nedprioritera de estetiska ämnena i 2011 års gymnasiereform. Skolan, liksom samhället i övrigt, bör vara en plats med utrymme för mångfald och kreativitet. Många gymnasiestudenter väljer i dag motvilligt bort estetiska ämnen till förmån för sådant som ger meritpoäng. Att skolan blir allt mer likriktad är en utveckling som bör brytas.
Ibland sätts felaktiga likhetstecken mellan estetiska ämnen och vad som kallas för ”flumskola”. Det är en olycklig uppställning. Även inom estetiska ämnen finns oumbärlig kunskap som man bör uppmuntra svenska gymnasiestudenter att ta del av. Ett framtida välmående Sverige kräver kreativa individer som kan spela, illustrera, dansa, sjunga och annat som faller inom ramen för det estetiska.
Vår samtid präglas av rigida ekonomiska perspektiv som förordar en annan utveckling. Ständigt undervärderas sådant som skapar verklig mening för människor. De beräkningar som görs på abstrakta värden tenderar att ha omfattande felmarginaler. Alla siffror skapar starka argument – även de felaktiga. Därför är det nödvändigt att samhällsfrågor som berör kultur och liknande hanteras varsamt. Istället för att blint följa kalkylarken bör man alltid vara öppen för bredare perspektiv.
Ibland är det nödvändigt att ompröva tidigare åsikter: Liberalerna var visserligen ansvarigt för att genomföra gymnasiereformen men har på senare tid visat tecken på att omvärdera frågan om de estetiska ämnena. Det är en glädjande utveckling. Landsmötet i höst kommer att vara ett utmärkt tillfälle att inta en tydligare position i frågan.
För liberaler har kunskap alltid haft ett egenvärde. Ett brett kunnande ger förnuftiga medborgare egenmakt att forma sitt eget liv. I förlängningen gynnar det hela samhället. Därför duger det inte att ha kvar ett system som i sin struktur undervärderar de estetiska ämnena.
Henrik Edin
