Vad är Sveriges ”säkerhetspolitiska identitet?” Den frågan var temat för Folk och Försvars inledande föredragsblock på söndagen.
Årets upplaga av Folk och Försvars rikskongress inleddes på söndagen av organisationens ordförande, Jan-Olof Jacke, och generalsekreterare Maud Holma von Heijne. Men det var den första inledningstalaren som lockade mest – Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.
Jan-Olof Jacke betonade Folk och Försvars unika roll, att få människor från olika sfärer i samhället att mötas och tala om Sveriges säkerhetspolitik. Han menade att detta nu åter är minst lika viktigt som det var när organisationen bildades 1940.
President Zelenskyj tackade för den solidaritet Sverige och EU visat i Ukrainas svåra stund.
– Solidaritet är det som bygger säkerhet i dagens läge, sa han bland annat. Solidaritet besegrar terror.
Han fortsatte med att slå fast att stater måste försvara sig – och har rätt att försvara sig – inte bara om utgången känns tryggad, utan kanske ännu mer när den är oviss och det ser som mörkast ut.
– Vi måste lära angriparen att våld inte lönar sig, sa Volodymyr Zelenskyj.
Zelenskyj beskrev i sitt tal bland annat hur utvecklingen av kriget gått över mot allt mer luftangrepp, via raketer, kryssningsrobotar och drönare. En stor del av dessa riktar ryssarna mot civila mål.
Detta är skrämmande, uttröttande och en utmaning för att hålla ut, inte minst logistiskt med försörjning av vapen, ammunition och motmedel.
– Två år av krig har lärt oss att Europa behöver sin egen arsenal av vapen och fullständiga förmågor. Allierade är bra, men förmåga är viktigare, sa Zelenskyj.
– För att kunna skapa en arsenal som kan försvara freden, behöver Europa en stark försvarsindustri.
Han nämnde också ökat försvarssamarbete, där Ukraina idag bygger relationer med många länder i närområdet. Men också med Sverige, där ju flera sådana samarbeten om upphandling och samproduktion utlovats – inte minst för att producera Stridsfordon 90 i Ukraina någon gång i framtiden.
Utrikesminister Tobias Billström tog vid efter Zelenskyj och beskrev hur Sveriges säkerhetspolitiska strategi utvecklats. Även han betonade i det sammanhanget betydelsen av att stödja Ukraina.
– Deras soldater slåss också för vår frihet, sa han bland annat.
Under frågestunden med moderator Karin Hübinette, utvecklade Billström också betydelsen av Nato-medlemskapet. Han menade att det inte bara är det arbete Sverige genomfört för att anpassa oss inför ansökan som är viktigt, utan också det som börjar den dag vi verkligen blir medlemmar.
– Inte minst den folkbildande uppgiften att förklara vad det innebär, sa han och anknöt till den historiska roll organisationer som Folk och Försvar haft i att integrera olika delar av samhället och involvera dem i totalförsvaret.
– Sen vi möttes här för ett år sedan, har säkerhetsläget i Sverige och i vår omvärld förändras, inledde Magdalena Andersson sitt anförande.
Hon tog upp bland annat Hamas överfall på Israel och de övergrepp som då begicks mot många civila, men också att det israeliska motangreppet hade haft svåra följder. Hon menade att Sverige måste stödja en ”humanitär vapenvila”.
Hon nämnde också händelsen när två svenskar mördades i Bryssel, som en följd av hur de ökade spänningarna och konflikterna omfattar också oss.
– Vi ska fortsätta stötta det ukrainska folket, tills den sista ryska soldaten lämnat Ukrainas territorium, slog Andersson fast.
Ulf Schyldt
