Gabriella Ohlzon var med och grundade Me Too-rörelsen i Sverige. Nu avgår hon som styrelseordförande för Me Too Sweden och påbörjar istället sitt politiska engagemang i Liberalerna.
Den 22 oktober 2017 samlades tusentals personer på Sergels torg i Stockholm för att manifestera för Me Too-rörelsen. Det hela började med att Gabriella Ohlzon startade ett facebook-event där hon uppmanade människor att samlas för att manifestera under parollen ”MeToo Stockholm”. Det blev också starten på den ideella organisationen Me Too Sweden.
Nu avgår Gabriella Ohlzon som styrelse-ordförande för Me Too Sweden för att ge sig in i politiken och Liberalerna var det naturliga valet. När hon bestämt sig kontaktade hon Liberala kvinnors ordförande Gulan Avci, som välkomnade henne med öppna armar.
– Jag har alltid trott på individens förmåga att förändra samhället, och att det är viktigt med friheter och möjligheter.
– Liberalerna har varit i framkant i jämställdhetsfrågor, som aborträtten och rösträtt, och har en historia som jag känner att jag kan stå för. Liberalismen rimmar väldigt bra med mina värderingar, säger hon.
Hennes mamma var tidigare folkpartist och medlem i ungdomsförbundet i Växjö, så helt nytt var varken partiet eller politiskt arbete för Gabriella Ohlzon.
– Jag har liberala värderingar med mig från hemmet. Mamma är feminist, jag är också feminist, säger hon men berättar att hon aldrig känt sig hemma i vänsterfeminismen.
– Jag stör mig på hur de kidnappat hela den feministiska rörelsen. Jag vill visa att man inte måste vara vänster för att vara feminist – det går bra att vara liberal också, eller något annat.
För Gabriella Ohlzon är det viktigt att kunna sin feministiska historia.
– Min farmor försökte skilja sig två gånger och advokaten frågade “Hur ska du kunna försörja dig?”. Min mamma var ensamstående med mig och mina två bröder.
– Det finns mycket kvinnokamp i min familj och det bär jag med mig. Jag är privilegierad, men jag vet att om vi inte försvarar de friheter vi har, kan de tas ifrån oss, säger hon och pekar på att Sverigedemokraterna vill inskränka aborträtten och införa sambeskattning. Det hotet driver henne att agera.
– Och också ta upp kampen för de som inte har samma friheter som jag har, som kvinnor som utsätts för hedersförtryck.
– Vi är inte framme än. Många tror att Sverige är världens mest jämställda land, men det är vi inte – vi är på femte plats och vi tappar. Det finns mycket kvar att göra och det är vad jag brinner för.
Gabriella Ohlzon anser att de största utmaningarna för kvinnokampen just nu är våld i nära relationer och hedersproblematiken.
– Det dör runt 13 kvinnor varje år till följd av våld i nära relationer. Jag tycker det är helt orimligt 2018, säger hon och tillägger att det även alltid är kvinnan som får flytta och bosätta sig på annan ort när hon tvingas fly från en våldsam relation.
– Vi måste ta tag i det här på allvar, det hämmar kvinnor och är ett folkhälsoproblem.
Gabriella Ohlzon tycker att de som är dömda för våld i en relation ska övervakas med fotboja i hemmet, för att inte begränsa kvinnan.
Me Too Sweden (MTS) har som mål ”ett jämställt samhälle fritt från sexuellt våld”. Tror du det är möjligt?
– Ja, men det kommer ta tid. Vi måste börja jobba tidigt och redan i skolan prata om könsnormer, beteenden och integritet, säger Gabriella Ohlzon. Detta borde skrivas in starkare i skollagen.
– Det måste få ta större plats, fortsätter hon och föreslår utbildad personal som åker runt i skolorna och undervisar i ämnet.
Hon upplever att klimatet för unga tjejer blivit råare De trakasserier som tidigare var avgränsade till skolan, följer numera med hem via mobiltelefoner och sociala medier. Unga tjejer tar livet av sig för att nakenbilder hotas spridas på nätet.
– Det har blivit hårdare, du får aldrig vila från det.
Själv var hon också under flera år sexuellt trakasserad av en annan elev. Han fick till slut byta skola, men inte utan kamp. Gabriella Ohlzon spekulerar i om huruvida hon kanske haft andra förväntningar om hon vuxit upp på 40-talet – då hade hon inte förväntat sig samma friheter som hon gör idag.
– Yngre kvinnor står på sig, de förväntar sig att behandlas lika, men vi har nog också tyvärr vant oss vid en del oacceptabla beteenden.
Rörelser som Me Too Sweden vinner anhängare medan de politiska partierna har ett minskande medlemsantal. Hur får de förstnämnda många, ofta yngre, att brinna för sin sak?
– MTS är opolitisk och till för alla, jämfört med feminismen i stort, som de senaste åren blivit vänsterinriktad. Att politiska partier har så svårt att värva yngre medlemmar tror jag har att göra med att de inte identifierar sig med partierna och inte heller med den professionen. Hade du frågat mig när jag var femton skulle jag aldrig sagt att jag ville bli politiker.
– Man måste kommunicera en annan bild av hur det är att vara politiskt aktiv. Att det inte är något man måste göra hela livet, utan att det är ett sätt att bidra till samhället och att det finns olika sätt att engagera sig politiskt.
– Men det krävs också att yngre personer kommer in och syns utåt.
Gabriella Ohlzon tror att hon kan vara en bra frontfigur för nya medlemmar och andra som vill engagera sig, eftersom hon inte vuxit in i politiken via ungdomsförbundet utan gått med som vuxen.
Vilka är dina mål med att bli politiskt aktiv i Liberalerna?
– Jag vet att vi tillsammans kan uppnå ett jämställt samhälle. Jag hoppas därför att jag ska få förtroendet att få bidra i arbetet mot sexuellt våld och för främjandet av ökad jämställdhet. Jag tror att jag kan bidra med mina egna erfarenheter och vara en stark röst i jämställdhetsdebatten. Vi måste försvara kvinnors rättigheter, säger hon.
När hon nu lämnar Me Too Sweden, är det för viljan att förändra.
– Jag tror att bästa sättet att påverka och ändra samhället är politiken.
Just nu försöker hon lära känna liberala partimedlemmar. Målet är att sakta ta sig uppåt i partiorganisationen, och hon försöker vara ödmjuk inför att hon är ny i politiken. Samtidigt understryker Gabriella Ohlzon sitt mod och att hon inte är rädd för att ta för sig.
Vilka politiska reformer behövs för att -stärka jämställdheten?
– Stötta utrikesfödda kvinnor att komma ut i arbete så att de blir självständiga och har möjlighet att styra sina egna liv. En egen inkomst är oerhört viktigt för att till exempel kunna skilja sig, säger Gabriella Ohlzon.
Hon vill även att föräldraförsäkringen ska vara tredelad och gör det möjligt för till exempel en mor- eller farförälder att ta ut föräldrapenning. Detta möjliggör en karriär för kvinnor även efter att de fått barn.
– Stärk kvinnliga entreprenörer på arbetsmarknaden, tillägger hon.
Förra veckan sände Uppdrag granskning sitt omdiskuterade reportage om att utrikesfödda är överrepresenterade bland förövarna i våldtäktsstatistiken.
– Det som kan komma att påvisas med en sådan studie är att kulturella skillnader kan vara betydande gällande synen på våldtäkt. På så sätt är det bra att studien görs i syfte att jobba förebyggande. Dock finns det flera faktorer som påverkar, till exempel social utsatthet, kommenterar Gabriella Ohlzon.
– Problematiken med just denna studie är att långt ifrån alla våldtäkter anmäls. Dessutom är uppklarningsprocenten endast 12 procent. Därmed är det ytterst tveksamt att denna studie visar en rättvis bild av hur läget faktiskt är. Om fler våldtäkter anmäldes och uppklarningsprocenten var högre så skulle studiens tillförlitlighet öka, säger hon och tillägger:
– Alla gynnas av ett jämställt samhälle. Jag är helt övertygad om att psykisk ohälsa hos män och sexuellt våld hänger ihop. Vi förväntar oss att killar ska vara macho och ”ta det som en man”. Istället bör vi prata om känslor och hur vi behandlar varandra med respekt.
När det gäller hederskulturer, tycker hon att det behövs bättre introduktion och utbildning för dem som kommer till Sverige.
– Det största problemet är att man inte alltid vill prata om hedersförtryck. Ett annat är att det ofta blandas ihop med våld i nära relationer, när det i själva verket är något helt annat, säger hon och påpekar att detta handlar om planerat och kollektivt våld, många gånger utfört av hela släkten.
Unga kvinnor måste också få hjälp, skola och socialen måste reagera och agera snabbare när varningstecken dyker upp.
– Socialen bör kunna kliva in och ta hand om unga tjejer som är i riskzonen.
Skulle kvinnor som lever med hedersförtryck behöva en egen Me Too-rörelse?
– Ja, jag får ofta höra från kvinnor med utländsk bakgrund att upplever att de inte syntes i Me Too. Det beror dels på att de försvann i mängden vittnesmål, och dels på att det saknades tydliga företrädare med samma bakgrund som dem. Då hamnade denna stora grupp utanför.
MTS fick kritik för att framför allt män hängdes ut med namn. Detta är något som Gabriella Ohlzon inte stödjer, och som inte heller Me Too uppmanade till.
– Samtidigt kan jag förstå kvinnors frustration gentemot rättsväsendet när bara 12 procent av alla anmälda våldtäkter klaras upp.
För att komma till rätta med den låga uppklarningsfrekvensen behövs en rad åtgärder, Gabriella Ohlzon nämner några: Stärk upp rättsväsendet. Om du anmäler en våldtäkt ska du omgående tilldelas ett målsägandebiträde som är specialiserad på våldtäkt och sexualiserat våld. Polisen måste få bättre utbildning i hur en person som utsatts för trauma reagerar. Fler poliser, och fler patrullerande poliser.
Sedan tycker hon också att kvinnojourerna måste stärkas, de gör ett jättejobb.
– Kan vi eliminera våldet, ökar kvinnors frihet och därmed också möjligheterna inom andra jämställdhetsområden, säger hon.
Text & foto: Fia björklund
