Kriget är redan här. Beroende på hur man ser det förstås. Nej det sker inga väpnade strider med kombattanter i ordets rätta bemärkelse på gator och torg i Storstockholms ytterkanter. Inte heller luftlandsätter fienden på Danmarksfälten utanför Uppsala. Vi ser inga landstigningar av RORO-fartyg i Gävlebukten.
Men demokratins fiender har vuxit sig starkare och använder alla till buds stående medel att fortsätta växa. För oss andra som vill hålla oss till den regelbaserade världsordningen där internationell rätt och mänskliga fri- och rättigheter värderas över diktatorers rätt till makt och så kallad stabilitet ligger stora risker framför oss.
Enligt World Economic Forums årliga risk-rapport kniper desinformation en av topplaceringarna för vad som anses ha störst risk att skapa kris med global påverkan under 2024, tätt följt av politisk och social polarisering. Vi har knappt börjat förstå vidden av informationspåverkan som med sådan lätthet, omfattning och snabbhet kan AI-genereras. I informationslandskapet pågår kriget i detta nu och underblåses och kombineras med andra påverkansoperationer.
Säkerhetspolisen, Militära underrättelsetjänsten och FRA har de senaste åren varit tydliga i sina årsrapporter om att spionaget mot Sverige och Europa ökar. SÄPO lyfter att ett flertal länder bedriver spionage mot Sverige och pekar särskilt ut Ryssland, Kina och Iran. Spionaget är till stor del riktat mot Sveriges territoriella suveränitet, ekonomi och välstånd, självständigt beslutsfattande och grundläggande fri- och rättigheter.
Riksrevisionen kom nyligen med svidande kritik gentemot Sveriges universitet och högskolor för undermålig informationssäkerhet nyligen i sin rapport; Informationssäkerhet vid universitet och högskolor – hanteringen av skyddsvärda forskningsdata (RiR 2023:20). De menar att universitet och högskolor har brister inom informationssäkerhetsarbetet för att hantera skyddsvärda forskningsdata. Lärosätena saknar ofta kunskap både om vad som är skyddsvärt och hur det ska skyddas.
Ser vi till de spänningar och intressekonflikter som skapas av att demokratins fiender flyttar fram sina positioner så finns det mycket som pekar i fel riktning. Supervalåret världen över ger ändlösa möjligheter att genom desinformation också påverka valutgång. De geopolitiska spänningarna och de pågående väpnade konflikterna skapar nyttjas för att stärka diktaturernas narrativ. Riskerna för att också misstag som får allvarliga konsekvenser ökar. Det är mycket som pekar i fel riktning. Men är det verkligen läge att ge upp och gräva ner sig i sin bunker? Nej sannerligen inte.
Det försämrade säkerhetsläget gör däremot att de brådskar för liberaler och andra frihetsvänner att driva en handlingsinriktad politik. Så som att öppna för statlig finansiering av tyngre investeringar via lån, att skapa långsiktiga spelregler och stabil finansiering för privatägd försvarsindustri men inte heller stänga dörren för att låta myndigheter ta ut svängarna och lösa de brister och problem som finns i vår väg. Utbyggnaden av det militära och det civila försvaret är tidskritiskt och högst angelägen. Vi kan inte vänta på ett färdigtänkt perfekt system utan behöver bygga bit för bit.
Frihandel, kampen för mänskliga rättigheter, globaliseringens positiva effekter och andra liberala och frihetliga framsteg ligger fortfarande på vägen framför oss. Men vi behöver vara betydligt mer medvetna om den ständiga beskjutningen som kommer från demokratins fiender. Som liberal behöver vi hitta sätt att fortsatt främja frihandel och globalisering där det är möjligt samtidigt som vi inte utsätter våra friheter för risker med önsketänkande och naivitet. Det kommer inte vara en lätt väg när vi alla riskerar att bli måltavlor i hybridkriget och vad som är sant och inte är ständigt ifrågasatt.
Nina Larsson
Totalförsvarsexpert, fd partisekreterare (L) och femte namn på Liberalernas valsedel till Europaparlamentet
