Utan turism blir det bara sura bygubbar kvar, konstaterar Nicke Grahn, som är Liberalernas starke man i turisttäta Dorotea. Han säger nej till förslaget om turistskatt, men drömmer om mer fastighetsavgift.
Sommarens stora nyhetstorkedebatt har handlat om turistskatt. I södra Europa har bland annat Venedig och Barcelona infört en särskild skatt på turism. Från Spanien har det rapporterats om att tusentals ur lokalbefolkningen har samlats för att protestera mot turismen och att den drar upp priserna.
För några veckor sedan lät SVT Nyheter undersöka inställningen till turistskatt bland Sveriges främsta turistkommuner. I Sverige är det inte tillåtet att ta ut en särskild turistskatt, men i undersökningen säger hälften av de 22 styrande politikerna i de svarande kommunerna att de vill göra det möjligt.
De allra flesta positiva svaren kommer från socialdemokratiskt styrda kommuner, men i debatten som brutit ut därefter skiljer sig åsikterna åt även inom borgerligheten. Medan Svenska Dagbladets ledarsida vill kväva skatten i sin linda hälsar ett antal Timbroprofiler på X/Twitter att den vore ett bra sätt för kommuner att kunna skattekonkurrera.
Tidningen NU ringde upp Liberalernas ”landsbygdsalibi” Nicke Grahn, för att höra vad han tycker i frågan. Grahn är partistyrelseledamot, men framförallt Liberalernas kommunalråd och kommunstyrelsens vice ordförande i Dorotea, som är en av de svenska kommuner med flest gästnätter per invånare enligt Tillväxtverket.
– Turism är någonting positivt. Annars blir det en massa orter som bara består av sura bygubbar som sitter och klagar på allting. Först klagar de på att ingen besöker och sen så klagar de på att folk besöker, säger Grahn.
Att beskatta några hotellnätter här och där med en turistskatt tror han inte på, även om han förstår att det kan behövas i andra delar av Europa.
– Vad skulle Visby vara om det inte fanns turister? Åre skulle ju bara vara ett dike. Och samma sak med våra fjällbyar, de skulle ju inte vara någonting heller om det inte var för turisterna.
Nicke Grahn ser istället problem med säsongsboende som inte betalar för sig. Det blir vanligare att familjer bygger fritidshus i fjällen och jobbar på distans därifrån under flera månader. Skatten betalar de där de är skrivna.
Vad är det som kostar mer än det smakar?
– Vi måste ju dimensionera upp vatten, avlopp, och kollektivtrafik. Om jag tar vårt Borgafjäll som exempel. Det är 5 000 människor där under säsong och 100 året runt. Vi får alltså skatteinkomster för 100 personer, samtidigt som många fler bor här under stora delar av året.
– Det är klart att det inte är helt rättvist att alla pengar går till Österåker och Täby. Jag har ingenting emot Österåker och Täby, men jag vill att skattepengarna som i allt väsentligt produceras i Dorotea ska stanna där.
Det vill Grahn lösa med något som i vissa led kanske skulle ses som än mer kontroversiellt än turistskatt: fastighetsskatt eller fastighetsavgift. Den som bygger ett nytt fritidshus idag behöver inte betala fastighetsavgift under de första 15 åren. Grahn vill sänka den siffran och tror att det skulle gynna synen på turism.
Men det förutsätter att politiker skulle vilja driva en sån sak efter Alliansens väldigt uppskattade avskaffande av fastighetsskatten 2008.
– Om vi kallar det för fritidshusavgift skulle vi få förståelse. Vi som har fritidshus på orter där vi inte är skrivna skulle förstå att det går till det lokala. De som bygger för fyra miljoner skulle nog också tycka att det var okej att betala några tusenlappar per år från start, säger han och fortsätter:
– Bygglov beviljas ju antingen för året runt-bostad eller för fritidshus. Den som bygger ett fritidshus kan väl betala den kommunala fastighetsavgiften redan från år tre eller någonting.
Men Liberalerna driver inte den här frågan – inte ens i det bygdepolitiska program som Nicke Grahn själv var huvudansvarig för att ta fram. Doroteapolitikern konstaterar att han är ganska ensam om den här åsikten i ett typiskt storstadsparti.
– Frågor som rör vanligt folk finns det väl ingen som är intresserad av. Men om vi lyckas få något perspektiv som har med EU att göra så är det säkert någonting.
– Det är ju det här som är Liberalernas stora problem, att ingen är intresserad av att vägar ska funka, att järnvägar ska funka. Men jag tror att det skulle vara en bra fråga att driva. Och jag tror att det skulle vara bra om kranskommuner i Stockholm och, säg Göteborg, kunde kroka arm med lite fjällkommuner i norra Sverige och några kustkommuner i den här frågan.
Tills dess får era turister komma undan?
– Ja, där gäller det ju snarare att få folk att bete sig som folk och gynna den lokala lanthandeln och engagera sig i det lokala livet. Du som är här lite längre tid borde inte bara vara konsument, utan också producent. Hjälp till på hembygdsdagarna och klipp gräs på fotbollsplanen. Hela lands- och glesbygden lever ju på att folk engagerar sig ideellt och bidrar. Det gör redan många, men de kan bli fler.
Liv Näslund
