Säkerhetsläget är alltjämt dåligt, hotnivån ligger kvar på en hög nivå, fyra av fem. Men hotet under 2024 ser delvis annorlunda ut än det gjorde under 2023 när hotnivån höjdes och flera nya verktyg mot brottsligheten fungerar. Det framkom vid en presskonferens på onsdagen.
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) höll i en pressbriefing om säkerhetsläget med på onsdagen. Med sig hade han även Johan Olsson, chef för Nationella operativa avdelningen vid Polismyndigheten, samt Fredrik Hallström, operativ chef vid Säkerhetspolisen.
– Vi hanterar tre parallella hot mot Sveriges inre säkerhet, inledde Strömmer.
– För det första terrorism och våldsbejakande extremism, fortsatte han. För det andra statliga aktörer som är fientligt inställda mot Sverige. Och, för det tredje, den systemhotande, organiserade brottsligheten.
– Nu på lördag har det gått ett år sedan Säkerhetspolisens chef beslutade att höja hotnivån från förhöjd till högt, påminde justitieministern om. Till fyra på en femgradig skala.
– Det gjordes då mot bakgrund av ett kraftigt försämrat säkerhetsläge, och bedömningen att hotet skulle bestå under en längre tid.
Det fanns vid den tiden flera olika indikationer och händelser som bidrog, fortsatte Strömmer, inte minst hetskampanjen mot svensk socialtjänst för att särskilt förfölja och omhänderta muslimska barn, som okritiskt spreds bland annat av medier i mellanöstern.
– Efter augustibeslutet att höja den svenska hotnivån, så har två svenska medborgare skjutits ihjäl i ett terrordåd i Bryssel, vi har sett nya kontaktytor mellan våldsbejakande extremism och organiserad brottslighet, och under våren så kunde våra myndigheter redogöra för hur Iran rekryterar ”utförare” inom svensk organiserad brottslighet.
Hotet består, menade justitieministern vidare. Även om inte alla de faktorer som kunde konstateras under 2023 bestod under 2024, så bidrar istället bland annat kriget mellan Israel och Hamas samt ”utländska statliga aktörer” som bland annat bedriver spioneri mot Sverige, organiserar eller deltar i cyberangrepp samt sprider desinformation.
Gunnar Strömmer fortsatte med att understryka att regeringen i ljuset av den höjda hotnivån vidtog en rad åtgärder under 2023, och att det därför inte omedelbart föranleder några nya. Bland annat har nu lagstiftning kommit på plats för säkerhetszoner och möjligheten att använda vissa tvångsmedel preventivt.
– Vi kan konstatera att antalet skjutningar minskat något, sa han. Men betonade också att det fortfarande begås grova våldsdåd och skjutningar.
– Vi ser ny att nya verktyg och nya arbetssätt inom polisen biter. Men det gäller att inte slå av på takten, framhöll justitieministern vidare.
Han fick medhåll av myndighetsföreträdarna som delade den bild av säkerhetsläget som justitieministern förmedlat. De redogjorde vidare för hur respektive myndighet arbetade med sina ansvarsområden.
Ulf Schyldt
