Paulina Brandberg är jämställdhetsminister i sedan valet 2022. NU har träffat henne för att prata om de viktigaste jämställdhetsfrågorna nu och framöver.
Före Paulina Brandberg blev minister jobbade hon som åklagare och hon var en flitig debattör gällande mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Dessa frågor har hon tagit med sig in i rollen som jämställdhetsminister.
– Som åklagare riktade jag in mig på de brotten för att jag ville göra skillnad för brottsoffer som är väldigt utsatta. I min nya roll har jag träffat så många utsatta kvinnor och känner ett stort engagemang i de frågorna. Det kommer att vara prioriterat så länge jag sitter på den här posten.
Det är inte bara frågor om våld som engagerar Paulina Brandberg. Hon tar även upp ekonomiskt ojämställdhet som ett prioriterat område.
– Den frågan löper som en röd tråd genom andra jämställdhetsfrågor, till exempel när det handlar om mäns våld mot kvinnor. En kvinna som är ekonomiskt beroende av sin förövare hamnar ju i en särskilt utsatt situation. Det kan finnas tillfällen då man inte har de ekonomiska möjligheterna att ta sig ur relationen.
– Vi har pratat mycket om löneskillnader och det är ett viktigt perspektiv, men vi måste vidga frågan till att också titta på livsekonomi, på kvinnors entreprenörskap, på ägande och sparande. Det finns så enormt mycket att göra.
Paulina Brandberg nämner att när det exempelvis handlar om företag med minst en anställd, är Sverige näst sämst i hela EU efter Malta när det kommer till kvinnliga företagare. Sverige är bra på mycket inom jämställdhet, men det finns ändå områden där det går att göra så mycket mer.
– Just nu är vi i en inlyssnade fas och vi har haft flera seminarier och rundabordssamtal där vi bjudit in kvinnliga entreprenörer och kvinnliga företagare, berättar Brandberg.
– Jag som politiker kan sätta lampan på frågan, men sen gäller det att hitta vad vi kan göra. Vilka politiska beslut kan jag fatta och på vilket sätt kan jag agera för att aktörer inom näringslivet ska fatta beslut?
På Liberalernas landsmöte var det flera stora debatter på jämställdhetsområdet.
– Man ser på de beslut som togs att frågorna är viktiga för vårt parti. Det var stort fokus på mäns våld mot kvinnor och de beslut vi landade i var bra.
Något särskilt du vill lyfta fram?
– Frågan om att de som tvingats in i prostitution ska få brottsofferstatus är jätteviktig.
En het fråga på landsmötet var den om slöjförbud i skola och förskola.
– Jag tycker att det är ett jätteproblem att hedersförtrycket är så utbrett och det upprätthålls i skolan via slöjan. Vi vet att det finns föräldrar som ligger på för att skolan ska se till att slöjan är på hela dagen.
Brandberg hänvisar till en undersökning gjord av Göteborgs-Posten där en reporter ringde runt och låtsades var mamma till en femårig flicka och undrade om förskolan kunde säkerställa att flickan hade slöja på sig. Av 40 förskolor svarade 27 ja.
– Förhåller vi oss passiva i detta blir vi medskyldiga, säger Brandberg.
– Frågan är bara hur vi ska agera. Jag kommer såklart att förhålla mig till landsmötesbeslutet och det påverkar vilket handlingsutrymme jag har när jag hanterar frågan i regeringen. För mig är det tydligt mandat från partiet att vi behöver ha aktiva åtgärder. Slöjförbud finns inte med i mixen, men vi måste titta på alla andra åtgärder.
– Vi fattade beslut om styrdokument till skolan, vilket jag tror är en bra sak. Även att på att utvidga olaga tvång-paragrafen. Jobbet kommer inte att sluta där. Vi måste göra allt vi kan i den här frågan för att ge alla flickor i skolan och förskolan den friheten som borde vara självklar. Ingen ska behöva bära religiösa symboler mot sin vilja.
När det gäller arbetet i regeringen ser Paulina Brandberg inte det som svårt att komma överens. Det är inte många av Brandbergs frågor som finns med i Tidöavtalet och de som finns med där, såsom hedersfrågorna, är inte så komplicerade att komma överens med Sverigedemokraterna om.
– Jag upplever att när vi pratar hedersproblematik så är vi inte överens i alla delar, men det fungerar förvånansvärt bra ändå. Jag tror att om vi hade haft fler hbtqi-frågor hade det varit svårare, men som det är idag så upplever jag inte att det har varit stora sammandrabbningar, säger hon.
Det är när det kommer till hbtqi-frågor som liberalerna har svårast att komma överens med Kristdemokraterna i regeringen, menar hon. En lösning blev att Liberalerna och Moderaterna går fram med en ny könstillhörighetslag och låter riksdagen rösta om den.
– Där försökte vi komma framåt, men konstaterade att vi hade för olika syn, säger Paulina Brandberg.
De frågor som Paulina Brandberg vill jobba med framåt handlar mycket om att inkludera ungdomar mycket mer än vad som tidigare gjorts, både för att hjälpa de ungdomar som är utsatta och dels för att förhindra fler brott.
– Jag upplever att det finns en kunskapslucka i vuxenvärlden om vad våra ungdomar utsätts för via sociala medier och genom nätporr. Vuxenvärlden har alltför länge haft attityden att det som händer på nätet inte är den riktiga världen. Men det är i allra högsta grad ungdomarnas riktiga värld. Det är där de får sina värderingar och normer och där de utsätts för övergrepp.
Det dödliga våldet i nära relationer går ner, men om man tittar specifikt på gruppen under 25 år ökar våldet. Brandberg menar att det därför behövs ett helt annat fokus än tidigare.
– Vi måste prata om värderingar så att inte den information som ungdomarna matas med inte blir oemotsagd. Det handlar exempelvis om våldssex, men vi måste också prata om kontrollerande beteende och svartsjuka så att det inte blir normaliserande i unga relationer. Det är det viktigaste vi kan göra både för att hjälpa dem som utsätts för våld och också för att se till att våldet aldrig äger rum.
– Vi måste också som nästa del i arbetet se att det är många som befinner sig i våldsamma relationer som inte har någon möjlighet att lämna dem. Det kan handla om att man är ekonomiskt beroende av förövaren eller känner att de utsätter sina barn för större fara om de lämnar relationen än om de stannar kvar i den. I regeringen jobbar vi med att stärka barnperspektivet. Det är viktigt inte bara för barnen, utan även för dem som ska kunna lämna en destruktiv relation.
Ett annat område där regeringen jobbat hårt är att titta på rättsväsendet så att brottsoffrets intressen lyfts på ett helt annat sätt än vad de tidigare gjorts.
– Vi pratar om fler kontaktförbud med fotboja och även större områden såsom hela kommuner. Vi tycker att det är rimligare att förövarna flyttar på sig.
En annan del i regeringens arbete handlar om att titta på förövarna och försöka förhindra att de begår samma brott igen, när de kommit ut igen.
– Har vi inte då förändrat förövarens beteende kommer vi att få nya brottsoffer. Det är sällan förövare lever resten av sina liv utan att ha en relation. Man går antingen tillbaka till samma brottsoffer eller skapar nya relationer.
Paulina Brandberg vill också understryka att alla brottsoffer och alla förövare inte är i samma situation. Hon nämnde tidigare att man ska fokusera på unga relationer, men även de äldre relationerna har en särskild utsatthet. Där finns det många som är ekonomiskt beroende av sina män. Funktionsnedsatta är en annan grupp med särskild utsatthet.
– Det finns ingen ”one size fits all”, utan vi behöver olika åtgärder för olika grupper. Men den bakomliggande frågan är strukturerna där vi fortfarande har en maktordning där män har en annan maktposition. Våldet är det yttersta symptomet på denna maktordning.
– Vi måste jobba med dessa strukturer. Den goda nyheten är att det har ju hänt saker. Tittar man en eller två generationer bakåt har det hänt massor. Det går att förändra, men det går alldeles för långsamt.
De åtgärder som regeringen ska jobba med är de åtgärder som visat sig fungera. Det finns mycket forskning på jämställdhetsområdet, men det måste även finnas evidens på att det fungerar.
Hanna Lager