Den 1 december 2010 genomfördes den så kallade etablerings-reformen, den största förändringen av svensk integrationspolitik på 25 år. Bakom reformen stod två folkpartistiska –integrationsministrar – Nyamko Sabuni och Erik Ullenhag.
Har reformen fungerat som det var tänkt? NU har träffat Erik Ullenhag, nu ekonomisk-politisk talesperson för Folkpartiet.
– Min bestämda uppfattning är att huvuddelen av reformen, och tanken med ett tidigt jobbfokus, har fungerat bättre än det gamla systemet. Idag är cirka 30 procent av de nyanlända i jobb eller heltidsstudier efter två år. Motsvarande siffra tidigare var ungefär 15-20 procent, säger Erik Ullenhag.
– Helt klart är att fler kommer ut i arbetslivet tidigare och att reformen har drivit integrationen av nyanlända åt rätt håll. Jag är stolt över att vi har brutit med den omhändertagandementalitet som tidigare genomsyrade mottagandet.
Det har ju riktats en hel del kritik mot reformen, inte minst när det gäller etableringslotsarna. Hur ser du på det?
– Det är bra att reformen granskas och diskuteras. Man måste vara ödmjuk när man gör en så här stor förändring. Alla detaljer kan inte bli rätt från början.
– När det gäller etableringslotsarna har de inte fungerat som det var tänkt. Här kom Arbetsförmedlingen igång för sent med kontrollen av lotsarna. Det har lett till dålig kvalitet och till att oseriösa aktörer har släppts in. Men det är också viktigt att påpeka att detta bara är en liten del av hela reformen.
Arbetsförmedlingen sade upp avtalen med alla lotsföretag i -höstas. Var det rätt?
– Det är bra att man nu gör om systemet. Vi såg bristerna i den delen av systemet efter hand och inte minst Riksrevisionsverket påpekade i en rapport att Arbetsförmedlingen hade dålig kontroll av lotsföretagen. Vi hade nog landat i samma beslut om vi hade suttit kvar i regeringen. Fusk med skattemedel är aldrig ok.
– Jag ser det dock som positivt att Arbetsförmedlingen nu anställer egen personal som ska ersätta lotsarna. Det är viktigt att även ge de nyanlända ett visst social stöd.
Finns det mer som behöver -förändras inom etablerings-reformen?
– Vi har fått ett jobbfokus från dag ett, men det finns fortfarande mycket stora behov på integrationsområdet.
– Vi har just nu en större inströmning än tidigare på grund av kriget i Syrien, vilket är en utmaning. Vi har alltför många som väntar på besked om de ska få stanna och alltför många som har fått uppehållstillstånd som bor kvar på anläggningsboenden i väntan på en egen bostad. Ett annat problem är att Arbetsförmedlingen fungerar väldigt olika över hela landet.
Erik Ullenhag konstaterar att i det läget är det bekymmersamt att den nya regeringen har valt att tona ner integrationspolitiken och låtit bli att debattera integration under flera år. Samt att man har avskaffat integrationsministerposten.
– Tanken är nu att det ska vara allas ansvar. Men allas ansvar blir väldigt lätt ingens ansvar. När det gäller situationen i mottagningssystemet med den stora inströmningen från Syrien är det akut att göra något nu, säger han.
Enligt Erik Ullenhag finns det fortfarande flera flaskhalsar i systemet. Bostadsfrågan är en sådan.
– Jag och Folkpartiet har sagt att vi behöver öppna upp för modulbostäder i ett antal kommuner. Det är bättre för de nyanlända än att fastna på anläggningsboenden. Men man ska vara medveten om att detta i så fall bara är en första bostad.
Många talar om att valideringen måste bli bättre. Håller du med?
– Ja, men vi ska inte tro att bättre validering löser hela integrationsutmaningen. Vi behöver sänka trösklarna in på arbetsmarknaden för lågutbildade i kombination med en snabbare validering av utländska examina.
– Den nuvarande regeringen talar gärna om validering och det är bra, men man missar en stor grupp utrikes födda med låg utbildningsbakgrund. Man ska också ha i minnet att det sker en omfattande validering, det översätts idag fler utländska examina än det går ut studenter vid Umeå universitet.
Erik Ullenhag påpekar att det är ett problem att det i många fall behövs en arbetsplatsförlagd -validering.
– I många hantverksyrken måste vi bli bättre på att få med oss arbetsgivarna i det arbetet. Ofta räcker det inte med ett papper från Teheran om att du har varit svetsare där utan man måste praktiskt kunna visa vad man kan.
Hur är det med jämställdhetsperspektivet i integrations-politiken?
– Vi kom en bit på väg genom att göra ersättningen inom ramen för etableringsreformen individuell. Vi gjorde också en ändring av föräldraförsäkringen, som på sikt kommer att spela stor roll för att nyanlända kvinnor med äldre barn snabbare ska komma ut på arbetsmarknaden.
– Ett problem är att man på tjänstemannanivå fortfarande har fokus på mannen och anser att om bara han kommer i arbete så har något hänt. Så det finns fortsatt behov av ett starkt jämställdhetsperspektiv i integrationspolitiken. Jämställdhetsglasögonen måste på.
Ser du några andra problem?
– Det är bekymmersamt att regeringen nu avbryter de satsningar med fokus på jobb, bättre skolresultat och lägre bidragsberoende som vi gjorde för att möta utanförskapet i utsatta områden. Samtidigt sänder man också en stigmatiserande signal genom att ta tillbaka beslutet om att flytta Diskrimineringsombudsmannen till Rinkeby. Folkpartiet hade fått med sig Alliansregeringen på att detta bara var en början.
