Regeringen lägger om energipolitiken för att möta ett ökande elbehov på kort, medellång och lång sikt och la på tisdagen fram den energipolitiska inriktningspropositionen för riksdagen. På en presskonferens berättade energi- och näringsminister Ebba Busch (KD), finansminister Elisabeth Svantesson (M), klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) och Tobias Andersson (SD), ordförande i näringsutskottet, om regeringens helhetsgrepp om energipolitiken.
Ebba Busch inledde med att prata om att Sverige behöver mer el, där det behövs, när det behövs och poängterade att Sverige är i behov av flera olika energislag för att kunna möta de behov som finns för att säkra svensk konkurrenskraft och välfärd.
Elisabet Svantesson började med att prata om elpriserna som varit oerhört höga i Sverige, särskilt i södra delen av landet, och att det behövs kraftig ökat energiproduktion i Sverige
– Energisystemet är centralt för Sveriges ekonomi. Ett dåligt fungerande energisystem drabbar hushåll och företag hårt, med höga och volatila energipriser, sa Elisabeth Svantesson på presskonferensen.
Romina Pourmokhtari fokuserade i sitt inlägg på klimataspekten och att Sverige måste ner till nettonollutsläpp 2045. Hon sa också att även om regeringen vill se en successiv utfasning av bensin och diesel ska man också ta hänsyn till hushållens och företagens ekonomi.
Regeringen satsar också på att bygga ut kärnkraften eftersom den kärnkraft och vattenkraft som finns idag inte räcker till för våra behov. Varken när det kommer till Sveriges konkurrenskraft eller när det gäller klimatmålen.
– Om vi ska kunna ansluta mer vindkraft och solenergi till vårt energisystem, behövs mer planerbar kraft, sa Romina Pourmokhtari.
Tobias Andersson avslutade presskonferensen med att prata om att det behövs en långsiktig planering av baskraft och att regeringen i och med propositionen tar ett större ansvar för elsystemet och tydliggör vilka funktioner som behövs.
Hanna Lager
Den energipolitiska inriktningspropositionen innehåller två mål:
- Planeringsmål: Planeringen av det svenska elsystemet ska ge förutsättningar för att leverera den el som behövs för en ökad elektrifiering och att möjliggöra den gröna omställningen.
- Leverenssäkerhetsmål: Det svenska elsystemet ska ha förmågan att leverera el där efterfrågan finns, i rätt tid och i tillräcklig mängd, i den utsträckning det är samhällsekonomiskt effektivt. Omotiverade hinder i elsystemet ska undanröjas för att skapa förutsättningar för en effektiv marknad som främjar konkurrenskraftiga priser.
