Den parlamentariskt sammansatta public service-kommittén överlämnade på måndagen sitt betänkande om en teknikneutral lagstiftning och villkoren under kommande tillståndsperiod för public servicebolagen.
Det är en starkt polariserad tid, inledde kommitténs ordförande, Kristdemokraternas tidigare ordförande Göran Hägglund, på presskonferensen.
– Det uppdrag som vi presenterar idag har genomförts under en tid som är mer polariserad än vad vi tidigare har sett. Och uppfattningarna i den allmänna omkring Public service och Public service roll, är spretigare än vad de har varit tidigare, sa han.
Det har varit en diger lista med uppgifter som lagts på kommittén. Dessutom, något som både kulturminister Parisa Liljestrand (M) och Hägglund tog upp, avses den kommande tillståndsperioden vara ovanligt lång, hela åtta år, vilket kräver att förslagen är så avvägda att det kan hålla hela perioden ut även om förutsättningarna skulle fortsätta att förändras över tiden.
Betänkandet är därför omfattande, över 600 sidor, och kommer ta lång tid att remissbehandla.
En del av målsättningen har varit att åstadkomma så bred samsyn som möjligt kring Public service-bolagens uppdrag och roll, för att kunna trygga deras verksamhet under den kommande tillståndsperioden 2026-2033.
Trots en bred enighet i stora delar, fanns det också motsättningar inom kommittén, vilket lett till reservationer från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet. Det finns både en gemensam, övergripande reservation för de fyra oppositionspartierna samt mindre reservationer från ett eller två av dem, som rör mindre delar.
Beredskap och säkerhet skiljer sig åt
En av de viktigaste skiljaktiga frågorna rör medelstilldelningen under perioden, där Tidöpartiernas och oppositionens analys skiljer sig åt i delar. Utredningen har förstås inte lagt fram förslag på anslagsnivåer i detalj, utan mer diskuterat just nivåer – men ett påpekade som ligger i tiden i oppositionspartiernas reservation är att majoritetens förslag inte riktigt tar höjd för kostnader för att höja beredskap och säkerhet.
– Vi anser att public service behöver riktade medel för beredskap och stärkt digital infrastruktur i enlighet med den anmodan som Försvarsberedningen inkommit med, skriver de fyra reservanterna i utredningen.
Det håller även regeringspartierna och Sverigedemokraterna med om. I betänkandets inledning slås det fast att:
– För att public service ska kunna uppfylla sitt ansvar i det civila försvaret, förväntas företagen behöva lägga ytterligare tid och resurser på säkerhets- och beredskapsarbete under nästa tillståndsperiod.
Däremot vill oppositionspartierna föra till ytterligare 350 miljoner till Public service-bolagen för detta arbete.
Teknikneutralitet målet
En av de frågeställningar som kommittén brottats med har rört hur Public service uppdrag ska regleras på ett sätt som blir mer oberoende av distributionstekniken. Så är det inte idag, vilket bland annat har lett till att Granskningsnämnden för radio och tv inte granskar material som Public service-bolagen publicerar som textnyheter på webben.
Detta, och liknande frågor, ska nu rättas till.
– En första och övergripande del i direktiven har varit att åstadkomma en teknikneutral reglering av uppdraget som är anpassad för en mer digital tid, sa Göran Hägglund.
Det innebär bland annat att lagen måste definiera tydligare vad public service är. Det räcker inte längre att peka ut vilka mediebolag som utgör public service, och det de ägnar sig åt är vad public service omfattar.
– Där lämnar vi förslag på en lag om Public service där den grundläggande regleringen av uppdraget och av finansieringen av det här uppdraget, ska samlas under en ”lagstiftningshatt”, sa Göran Hägglund.
Kommittén vill behålla den grundläggande uppdelningen mellan de Public service-aktörer som finns idag; Sveriges Television, Sverige Radio och Utbildningsradion. Men de vill också se ett ökat samarbete mellan företagen, för att effektivisera arbetet.
Utöver de mer principiella frågeställningarna, har också en rad andra problem eller frågetecken tagits upp inom utredningens ram. Det handlar till exempel om att stärka en livskraftig produktionsmarknad i hela landet, krav på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, om sponsring ska få förekomma och i vilken utsträckning, sidoverksamheter som bolagen får ägna sig åt samt frågan om förhandsprövning av nya tjänster, som varit uppe för behandling tidigare utan någon långsiktig lösning.
–Jag har nu tagit emot kommitténs betänkande och vill rikta ett stort tack till ordförande Göran Hägglund och kommitténs ledamöter för det arbete och engagemang de lagt ner för att ta fram förslag på ett viktigt och omfattande område. Nu ska förslagen remitteras och därefter ska propositionen tas fram och presenteras om ett drygt år, sa kulturminister Parisa Liljestrand vid presskonferensen.
Ulf Schyldt
