Inom varje klimatområde har under årtusenden skapats en mattradition grundad på vad som går att producera inom området. Det gällde att få fram mat med tillräcklig mängd av lättillgängliga näringsämnen för överlevnad. I vårt klimatområde är det en blandad animalie-och vegetabiliekost som gäller. Vi var självförsörjande till början på 50-talet. Nu importeras ca 50 procent av vår mat och därmed ökat utsläpp av koldioxid från transporter.
Införande av olika skatter på mat som kött, grönsaker etc är helt fel. En skatt på godis, kakor och läsk skulle behövas. Övervikten accelererar bland unga vuxna och vart femte barn är överviktigt. Men vi behöver våra livsmedel som kompletterar varandra. Där odling inte lyckas på grund av vårt kalla klimat och dåliga jordar kan den betande boskapen ta över. Med minskat antal kor räcker inte gödseln längre för odling av spannmål, raps och grönsaker utan gödning måste importeras. Vid överdosering kan den läcka ut i vattendragen.
Viktigt att veta för vår försörjning av näringsämnen är tillgängligheten. Både spannmål och baljväxter innehåller antinutrienter till exempel fytinsyra och oxalsyra. Det är därför den upptagna mängden som gäller och inte tabellvärden.
Spenat anges ofta som en bra järnkälla men bara 1 procent av järnet tas upp. Röda bönor och nötkött innehåller båda lika mycket järn 2 mg per100g. Upptaget är respektive 5 procent och 25 procent. Samma gäller också för zink där nötkött är en av våra bästa källor.
Zink ingår i vårt immunförsvar och uppmärksammades under pandemin då patienter med låga zinkvärden fick ligga inne längre på sjukhus. Äldre har brist på både järn och zink. Köttkopior har tillverkats av baljväxter och spannmål. Resultatet blev näringsfattiga produkter då järn och zink inte var tillgängligt och även proteiner förstörda genom den hårda värmebehandlingen.
I många länder tillåter klimatet att man kan producera 2 skördar per år. Inom samma klimatzon till exempel Afrika, Indien och Sydamerika finns den röda järnrika jorden. Man tröskar ofta på marken.
Säden mals till mjöl som används till bröd och pannkakor som får surdegsjäsa ca 10 timmar. Järn och zink blir då lättillgängliga. Det går inte att jämföra med svenskt surdegsbröd från de stora bagerierna som får jäsa 1 timme.
Det bästa vi kan göra är att äta lite av varje enligt tallriksmodellen och gärna tillämpa ursprungliga tillagningsmetoder. För ca 1 år sedan startade FN ett satelitövervakningssystem av metangas, MethanSat. 150 länder är anslutna. 3700 superläckor av har rapporterats till länder och företag men bara 15 av fallen har åtgärdats. Det är främst från gas-och oljeindustrin. I Turkmenistan har ”Porten till Helvetet ” läckt i 50 år utan åtgärder. Det gäller att stoppa de fossila metangasläckorna och ta vara på gasen för både bra klimat och ekonomi. Det är bedrövligt att det händer så lite.
Helena Bargholtz
Britt-Marie Dahlin
