Det blev en räntesänkning efter sommaren, meddelade Riksbanken på tisdagen. Styrräntanm är nu på 3,5 procent. Det var väntat, allt annat hade varit en stor överraskning. Det fanns till och med bedömare som ville se en större sänkning redan nu.
Inflationen har fallit under lång tid och håller sig nu ganska stilla. Eller som Riksbanken själv uttrycker det, inflationen är ”på väg att stabiliseras vid målet”. Det vill säga vid, eller alldeles under, 2 procent.
Riksbanken bedömer själva att räntan kommer att kunna sänkas snabbare än deras senaste prognos i juni, troligen hela tre gånger till under hösten, vilket skulle ge en styrränta under tre procent vid årets slut, till många låntagares lättnad.
Däremot har konjunkturutsikterna också försvagats något jämfört med vad Riksbanken antog i juni. Detta betyder i och för sig också minskad risk för att inflationen skulle skjuta fart igen, men däremot betyder det förstås att ekonomin är fortsatt trög. Utrymmet för nya reformer eller skattesänkningar kommer vara begränsat ännu en tid och löneökningarna kommer sannolikt att hållas tillbaka under nästa år.
”Utsikterna ter sig stabila”
Under presskonferensen betonade riksbankschefen Erik Thedéen flera gånger att förutsättningarna kan skifta snabbt. Det gjorde de ju under slutet av förra året, när riksbanken då avbröt höjningen av styrräntan, i november.
– Även om vi nu är i ett läge där våra – och andras – prognoser slår in, så kan det här förstås förändras, sa han.
Han försvarade också att riksbanken agerar långsammare och mer återhållsamt än vad en del chefekonomer på affärsbanker har önskat sig, på grund av just dessa snabba vändningar.
– Det talar för ha den här gradvisa strategin, menade Thedéen.
Just nu ter sig dock utsikterna stabila och då finns det fog för att presentera en mer optimistisk utveckling och fler sänkningar än man bedömde innan sommaren.
Mild lågkonjunktur påverkar ändå
Åsa Olli Segendorf, chef för Riksbankens penningpolitiska avdelning, medverkade också vid presskonferensen och förklarade bankens konjunkturbedömning.
– Vår bild är att Sverige är i en mild lågkonjunktur, sa hon.
– Det är framför allt de räntekänsliga delarna som utvecklas svagt, och det har de gjort ett bra tag. Det finns vissa tecken som tyder på en svagare efterfrågan nu än i juli, men det är inga stora skillnader.
Det finns vissa förutsättningar för att hushållen, med låga räntor och höga reallöner, skulle kunna återhämta sig och öka efterfrågan i ekonomin mot slutet av året, framhöll Åsa Olli Segendorf vidare.
– Det finns också en optimism både hos företag och hushåll, om bättre tider framöver, sa hon.
Så vad är inflation?
Det som kan vara förvirrande i sammanhanget, är att inflation inte är det samma som prisökningar, som det ibland lite förenklat förklaras. Prisökningar är en del av bilden, men helheten är mer komplex än så. Inflation är ett svårbeskrivet samband mellan mängden pengar och totalsumman av alla varor och tjänster som produceras och kan köpas för dessa pengar.
När ekonomin bromsar in är en reaktion att många hushåll som känner av försämringen handlar mindre av sådana varor eller tjänster som de kan klara sig utan. När de som säljer dem känner av detta, kan det mycket väl vara så att de höjer priserna något för att kompensera för intänktsbortfallet. Siffrorna på prislappen höjs, men eftersom försäljningstakten samtidigt blir långsammare, påverkas kanske inte penningvärdet av höjningen.
Samma mängd pengar är i omlopp, men de används något mer sällan (i genomsnitt) och ger lite samma effekt som att mängden pengar hade minskat något. Minskningen, även om den är mer ”virtuell” än reell i betydelsen att inga nya krediter (pengar) har skapats, kompenserar för prisökningen.
På motsvarande sätt finns det effekter som driver upp inflationen när människor använder sina pengar oftare, även om siffrorna på prislappen förbli det samma.
Det är därför inflationen inte alltid blir den samma som utvecklingen av konsumentprisindex och att det allmänna konjunkturläget kan påverka både vilka utsikter för framtida inflation vi ska vänta oss och även påverka den faktiska utvecklingen.
Ulf Schyldt
Artikeln har uppdaterats.
