I helgen meddelade regeringen att utländska investeringar i infrastruktur och ”skyddsvärd verksamhet” ska granskas hårdare, med hjälp av Försvarets forskningsinstitut, FOI. För detta får FOI mer pengar i budgeten för 2025.
Synen på utländska så kallade ”direktinvesteringar” har förändrats över åren. Tidigare var synen överlag positiv och att utländska företag köpte aktieposter i svenska företag eller tog över ägande eller drift av verksamheter och anläggningar sågs som ett kvitto på att Sverige var en intressant marknad för utländska investerare.
Det var också bra för den svenska ekonomin med ökad konkurrens och ett inflöde av utländska kapital.
Dessa positiva effekter finns förstås fortfarande, men vaksamheten mot investeringar som kan innebära strategiska problem har ökat. Insikten att strategiskt ägande av ett annat lands infrastruktur eller andra kritiska verksamheter har ökat.
Sedan december förra året finns därför lagen (2023:560) om granskning av utländska direktinvesteringar. Granskningen utförs av Inspektionen för strategiska produkter, ISP, tidigare Krigsmaterielinspektionen, med bistånd av Kommerskollegium vad gäller investeringens betydelse för ”ekonomi, investeringsklimat och dess handelspolitiska aspekter”, skriver Kommerskollegium på sin webbplats.
Försvarets forskningsinstitut har tidigare granskat det utländska ägandet av bland annat infrastruktur och de potentiella sårbarheter detta medför. De får nu ett mer permanent uppdrag att biträda ISP i analysen av sådana direktinvesteringar och får därför ett ökat anslag om fyra miljoner, skriver regeringen.se.
Enligt Kommerskollegium är det huvudsakligen andra EU-länder som genomför direktinvesteringar i Sverige, liksom svenska företag i huvudsak gör motsvarande investeringar inom EU. Här är naturligtvis riskerna mer begränsade.
Det pågår samtidigt också ett arbete inom frihandelsorganisationen WTO som syftar till att förenkla villkoren för direktinvesteringar, där Kommerskollegium företräder Sverige.
Ulf Schyldt
