Att Göteborgs hamn fördjupas och att dess kajer förstärks är en nationell angelägenhet. Ändå ägnas ingen uppmärksamhet åt vad som borde vara en av Sveriges viktigaste infrastruktursatsningar. Det svenska välståndet är nämligen beroende av en välfungerande hamn.
BillerudKorsnäs i Frövi producerar 250 000 ton papper om året som exporteras via Göteborgs hamn. Från Åhus till USA fraktas 9,4 miljoner flaskor Absolut vodka om året via Göteborgs hamn. Tomoku Hus i Insjön bygger årligen 1 300 hus som sedan skeppas till Japan via Göteborgs hamn.
Varje år passerar varor till ett värde av 500 miljarder kronor hamnen, en siffra som är större än halva statsbudgeten.
90 procent av all svensk export och import går via sjöleder och Göteborgs hamn är den i särklass största hamnen i Sverige. Omkring 400 000 containrar passerar hamnen varje år, vilket utgör 60 procent av den totala containertransporten i landet. Göteborgs hamn är också den enda hamn i Sverige som har direktanlöp för de stora fartyg som färdas hela vägen från Asien. Skeppen kan dessvärre inte komma fullastade; hamnen är för grund.
Det krävs en utbyggnad. Enligt 2016 års infrastrukturproposition avgränsas emellertid statens ansvarsområde till utanför hamnområdesgränsen. Eftersom Göteborgs hamn har ett stort hamnområde kommer en statlig finansiering av farledsfördjupning och förstärkning av kaj att uppgå till maximalt 8 procent av kostnaden. Satsningen är alldeles för liten och det är nuvarande regering som bär ansvaret.
Det är symtomatiskt att frågor av faktisk relevans hamnar i skymundan när andra mer klickvänliga rubriker fastnar på löpsedlarna, men som politiker får man aldrig glömma var det svenska välståndet kommer från. Göteborgs hamn är tveklöst en nationell angelägenhet.
Henrik Edin
