ANALYS. På måndagen kom nyheten att Internationella brottmålsdomstolen, ICC, utfärdat arresteringsordrar riktat mot såväl Israels premiärminister, Benjamin Netanyahu, som mot ledare för terroristorganisationen Hamas. Vad innebär detta?
Det var inte oväntat, rykten hade cirkulerat ett tag. Och flera bedömare hade också förutspått att om det blev aktuellt med arresteringsordrar, så skulle dessa riktas både mot Hamas – som inledde det pågående kriget i Gaza genom överraskningsattacken mot Israel den 7:e oktober förra året – och mot Israels ledare. Så blev det mycket riktigt.
ICC:s åklagare för krigsbrott, Karim Khan, presenterade på måndagen ett uttalande om bakgrunden till sitt beslut att be domstolen utfärda arresteringsordrar för sammanlagt tre av Hamas ledare samt mot Israels premiärminister och försvarsminister.
Anklagelseakten mot Hamas
De tre personerna som denna arresteringsorder omfattar, Yahya Sinwar, ledare för Hamas i Gaza, Mohammed Diab Ibrahim Al-Masri, befälhavare för Hamas militära gren, och Ismail Haniyeh, ordförande för Hamas politbyrå. De misstänks för en rad överträdelser enligt Romstadgan, bland annat:
- Utrotning, som brott mot mänskligheten (Romstadgan §7, st 1 (b))
- Mord, både såsom brott mot mänskligheten (§7, st 1 (a)) och som krigsbrott (§8, st 1 (c, i))
- Tagande av gisslan som krigsbrott (§8, st 2, (c, iii))
- Våldtäkter och sexuella övergrepp, både såsom brott mot mänskligheten (§7, st 1,(g)), och som krigsbrott (§8, st 2, (e, vi))
- Tortyr, både såsom brott mot mänskligheten (§7, st1, (f)) och som krigsbrott (§8, st 2, (c, i))
Gällande dessa punkter, sa åklagare Kahn följande:
– Vi menar att dessa brott mot mänskligheten utgjorde en del i en systematisk attack mot civilbefolkningen i Israel, av Hamas och andra väpnade grupper, som lyder under Hamas kontroll. Enligt vår bedömning pågår en del av dessa överträdelser ännu.
Åklagarekontoret vid ICC har intervjuat vittnen och överlevande, som en del av sin självständiga underökning. Det är bland annat dessa vittnesmål som ligger till grund för ansökan om att domstolen ska utfärda en arresteringsorder mot de tre omnämnda företrädarna för Hamas.
– Vid mitt egen besök på Kibbutz Be’eri och Kibbutz Kfar Aza, liksom på platsen för Musikfestivalen Re’im, såg jag lämningarna från de förödande attackerna och efterdyningarna av de motbjudande brotten som vi idag öppnat mål för. När jag talade med överlevare, hörde jag dem beskriva hur kärleken mellan familjemedlemmar, det starkaste bandet mellan föräldrar och barn, förvridits för att orsaka ofattbart lidande utfört med beräknande grymhet. Dessa gärningar kräver att någon ställs till ansvar, skrev åklagaren Karim Kahn vidare i sitt uttalande.
Anklagelsepunkterna mot Israel
När det kommer till Benjamin Netanyahu, Israels premiärminister, samt Yoav Gallant, försvarsminister, omfattar anklagelsepunkter också såväl brott mot mänskligheten som krigsbrott, utförda från den åttone oktober och framåt, enligt åklagarkontorets bedömning.
De räknar bland annat upp:
- Svält av civilbefolkningen i en krigssituation, som krigsbrott (Romstadgan, §8, st 2, (b, xxv))
- Medvetet orsakande av lidande och allvarlig kroppskada som krigsbrott (§8, st 2, (a, iii))) och grymhet som krigsbrott (§8, st 2, (c, i))
- Överlagt mord, (§8, st2, (a, i) eller mord som krigsbrott (§8, st 2, (c, i))
- Medvetet utsatt civilbefolkningen i Gaza för direkta militära attacker, som krigsbrott, (§8, st 2, (b, i) eller §8, st 2, (e, i))
- Utrotning, som brott mot mänskligheten (§7, st 1 (b) och 7, st 1, (a)), bland annat genom att ha orsakat svält
- Förföljelse som brott mot mänskligheten, §7, st 1, (h)
Även här yttrar åklagare Kahn sig om hur de förhört överlevare och vittnen för att fastställa sakläget. De riktar också hård kritik mot Israels agerande i de fall där krigets lagar uppenbarligen överträtts.
– Effekterna av att Israel använt svält riktat mot civilbefolkningen i Gaza är akuta, tydliga och välkända. De har bekräftats av många vittnen som intervjuats av oss, bland annat både lokal och internationell sjukvårdspersonal. Följderna innebär bland annat undernäring, kroppsligt lidande och ett stigande antal döda i den palestinska befolkningen, även bland barn och kvinnor, skriver åklagare Kahn i uttalandet.
Karim Kahn berörde i sitt uttalande även de olika grunderna för Hamas respektive Israels agerande, folkrättsligt.
– Israel har, som alla stater, en rätt att försvara sin befolkning. Den rätten fritar dem dock inte från tvånget att följa internationell, humanitär rätt. Oavsett vilka militära mål Israel må ha, de medel man valt i Gaza – det vill säga att medvetet orsaka civila dödsfall, svält, lidande och grava skador hos civilbefolkningen – utgör brott.
Komplicerade mål
Juridiskt kan konflikten mellan Israel och Hamas betraktas både som en mellanstatlig konflikt – eller en konflikt mellan en stat och en organisation som inte är en del av den staten – och som en konflikt inom en stat, eftersom Hamas verkar både inom områden som Israel inte gör anspråk på att kontrollera och inom områden som Israel efter internationella avtal (Osloöverenskommelserna) ansvarar för.
Dessa omständigheter, liksom de två kontrahenternas olika folkrättsliga status, kan komma att påverka målens utgång. I båda fallen handlar det inte enbart om att kunna slå fast vad som inträffat i de enskilda fallen som målen bygger på, utan också att kunna bevisa de ansvarsförhållanden som rått och lett fram till att händelserna begicks. Bara då kan ansvaret knytas uppåt i respektive fall.
Naturligtvis slutar inte överträdelserna vara endera brott mot mänskligheten eller krigbrott, även om inte de namngivna misstänkta kan knytas till dem, men det är för närvarande bara dessa namngivna personer som ICC:s åklagare har för avsikt att åtala.
Den situationen skulle kunna komma att ändras lägre fram, ifall åklagaren misslyckas att knyta dessa personer till de enskilda händelserna. Då skulle det på sikt kunna bli aktuellt att istället ställa andra personer, lägre ned i hierarkierna, till svars istället.
Att åklagarkontoret lägger fram dessa mål parallellt och begär arresteringsordrar mot alla fem, tre representanter för Hamas och två för Israel, är förstås ingen slump utan en medveten och avvägd åtgärd. ICC måste kunna bedriva sitt arbete med förtroende hos de ingående länderna, även när det råder en starkt infekterad och polariserad uppfattning i någondera riktningen. Det skulle annars kunna skada ICC:s ställning och fortsatta möjligheter att agera i framtida konflikter.
Åklagaren har med största säkerhet också förvissat sig om att arresteringsordrar kommer att utfärdas, innan dessa begäranden lades fram. Däremot är det högst sannolikt att det kommer att dröjav avsevärt innan någon av de berörda kommer att kunna åtalas, på motsvarande sätt som det ibland tagit decennier att komma åt de misstänkta för folkrättsbrott i inbördeskriget i Jugoslavien. Men detta är en tydlig markering om att det internationella samfundet är berett att ändå försöka – och det sätter ändå en viss press på såväl Israel som Hamas.
Ulf Schyldt
Vad är Internationella brottmålsdomstolen?
Internationella brottmålsdomstolen, eller International Criminal Court, ICC, är en tribunal som kan väcka åtal mot individer för krigsförbrytelser, folkmord och brott mot mänskligheten. Den bildades 2002 genom FN, men inte som en del av FN-systemet. Den agerar under den så kallade Romstadgan.
ICC ska inte blandas ihop med Internationella domstolen (ICJ), som avgör tvister mellan stater. Båda domstolarna har sitt säte i Haag. NU skrev tidigare om att Sydafrika väckt talan mot Israel i just ICJ. I det fallet slutade målet med att Israel friades i slutet av januari.
ICC är en efterföljare till flera tidigare krigsförbrytartribunaler som tillkommit för att utreda och beivra folkrättsbrott i samband med specifika krig, så som inbördeskriget i det forna Jugoslavien till exempel. ICC fick genom Romstadgan ett generellt mandag.
Över 120 stater har ratificerat Romstadgan. Ytterligare ett trettiotal stater har undertecknat fördraget, men inte ratificerat det.
Åklagarens roll
Till ICC, men med en självständig roll och uppdrag, hör åklagarakontoret eller åklagaren. Det är åklagarens uppgift att leda undersökningar för att utröna om anmälda brott är åtalabara under Romstadgan, det vill säga om de berör folkmord, brott mot mänskligheten, krigsbrott eller (sedan 2010) ”aggressionsbrott”.
