1 Hur har den säkerhetspolitiska hotbilden mot Sverige förändrats sedan du började arbeta med säkerhetspolitik?
– Vi har gått från en global strategi för säkerhet inriktad på sönderfallande stater och -terrorism till en mer konventionell säkerhetspolitik med försvaret av Sverige i fokus.
2 Vilken är den allvarligaste militära hotbilden mot Sverige i dag?
– Risken för ett terrorattentat i Sverige är långt större än risken för ett väpnat angrepp. Konsekvenserna av det senare blir dock långt allvarligare och risken för det är dessvärre inte längre försumbar.
3 Liberalerna anser att det svenska försvaret måste rustas upp och förstärkas. Vad behöver göras?
– Nu måste de åtgärder vidtas som snabbast och billigast gör oss farligare för en motståndare. Sverige har beställt nya stridsflyg och ubåtar. Det är nog bra, men nu handlar det om att beväpna de plattformar som vi har och se till att våra förband övar. Inom ramen för detta måste värnplikten omgående aktiveras.
– Därtill måste vi ta det sista steget in i Nato. Vi har dessvärre navigerat in i ett säkerhetspolitiskt ingenmansland. Å ena sidan har vårt fördjupade samarbete med Nato, tillsammans med nedrustningen av försvaret, gjort att vår alliansfrihet inte längre är trovärdig. Å andra sidan omfattas vi inte av Natos säkerhetsgarantier utan medlemskap.
– Inget av regeringens alla bilaterala samarbetsavtal, inte heller ett försvarsförbund med Finland, kan ersätta den kollektiva säkerheten i Nato.
4 Vad skulle Sverige vinna på ett Natomedlemskap?
– Det finns inget som så snabbt och påtagligt skulle öka måttet av svensk, nationell säkerhet som just ett medlemskap i Nato. Oavsett hur mycket som vi satsar på det egna försvaret kan vi aldrig på egen hand möta utmaningar från till exempel rysk sida.
5 Hur realistiskt är det att ett Natomedlemskap kommer förverkligas?
– Frågan om ett svenskt medlemskap är när snarare än om. Givet den synnerligen oroande utvecklingen i vår nära omvärld borde vi varit med för länge sedan.
6 Vilka är de stora politiska skiljelinjerna i svensk försvarspolitik just nu?
– Förutom Nato så skiljer sig Liberalerna framförallt från regeringen när det gäller synen på hotet från Ryssland. Försvarsuppgörelsen handlar i allt väsentligt om satsningar på stora utvecklingsprojekt som ska leverera effekt om upp till tio år. Det är långt ifrån säkert att vi har den tiden på oss. Det råder fara i dröjsmål.
– Därtill satsar Liberalerna nästan dubbelt så mycket som regeringen och övriga Alliansen denna försvarsbeslutsperiod. Vårt landsmöte i höstas ställde sig även bakom att vi på sikt ska arbeta för ett försvarsanslag om minst två procent av BNP. Även på denna punkt är vi unika.
7 Liberalerna har beskrivit omröstningen om värdlandsavtalet som ett steg mot ett fullvärdigt medlemskap i Nato. Försvarsministern hävdar att så inte är fallet. Hur kan ni ha så olika uppfattningar?
– Att ingå ett avtal som förbereder Sverige för mottagande av militär hjälp från en försvarsallians är intellektuellt svårt att förena med påstådd alliansfrihet. Det inser nog envar. Faktum är att Sverige med Nato nu har gjort allt som kan göras i termer av samarbete. Det är bara medlemskapet kvar.
8 Många menar att ett Natomedlemskap skulle provocera Ryssland och förvärra hotbilden mot Sverige. Vad säger du till dem?
– Ryssland har under lång tid iakttagit svensk utrikes- och säkerhetspolitik och förstår var vi anser oss höra hemma. En svensk ansökan om medlemskap blir ingen överraskning.
9 Liberalerna har försvarsfrågan som en av sina mest prioriterade frågor. Men i opinionsundersökningar prioriterar väljarna inte frågan lika högt. Varför tror du att det är så?
– SCB har i sina valanalyser konstaterat att försvarsfrågorna, vid sidan av skolan, dragit flest nya väljare till Liberalerna de senaste valen.
10 Hur ser det svenska försvaret ut om tio år?
– 2026 har vi ett försvar som kombinerar plikt och frivillighet. Som medlemmar av Nato har Sverige och Finland ett i praktiken gemensamt försvar med i första hand Norge och Danmark.
11 Vid sidan om det militära hotet från Ryssland lyfts jihadismen fram som ett av de största hoten mot vår säkerhet. Europa har drabbats av en rad fasansfulla terrorhandlingar. Vad behöver göras för att bekämpa terrorismen?
– Terrorismen och i all synnerhet IS måste bekämpas med alla tillgängliga medel. Varje attentat förstärker polariseringen i våra samhällen. På hemmaplan är det allra viktigaste att bryta utanförskapet och återställa ungas tro på framtiden.
– Kan man inte se sig själv i framtiden med utbildning och jobb är det givetvis enklare att attraheras av kriminalitet och/eller extremism.
12 Sverige är det land som efter Belgien som har flest IS-rekryter. Har politikerna varit naiva?
– Ja, politiken har underskattat utanförskapets konsekvenser.
Ylva Westlund
