År 2040 ska Sollentuna kommun inte längre tära på jordens resurser, det beslutade ett enat kommunfullmäktige i mitten i september. Carina Knorpp (L) är ordförande i miljöutskottet, som ligger direkt under kommunstyrelsen.
Stora områden i Sollentuna är redan skyddade, närmare 30 procent av kommunens yta är naturreservat. Samtidigt skär både stora trafikleder och tågspår genom kommunen. Miljöutskottets ordförande Carina Knorpp (L) är sedan tidigare docent i molekylär cellbiologi. Miljöarbetet har pågått under lång tid i Sollentuna, berättar hon. Därför fanns det inte heller några större politiska skiljelinjer när den nya miljöplanen nyligen antogs i kommunfullmäktige.
– Det nya nu är att vi har tagit ett samlat grepp på miljö- och klimatfrågorna och systematiserat det, säger Carina Knorpp.
Hon medger att det är högt satta mål.
– Siktar vi mot stjärnorna kanske vi når månen, säger hon med ett leende och fortsätter:
– För mig betyder målet att vi måste bevaka och ta till oss ny teknik och nya vetenskapliga rön.
I planen ingår att kommunens alla förvaltningar ska ta fram en lista på åtgärder. 40 punkter finns redan på listan, bland annat ska matsvinnet minskas, man ska satsa på fler cykelbanor, kontrollera kemikalieanvändning och reducera buller.
Målet är att kommunen med 70 000 invånare år 2040 inte längre ska tära på jordens resurser och att utsläppen av växthusgaser ska vara noll. De första delmålen är satta till år 2020.
Redan nu har man inlett försök på tre skolor i Sollentuna för att minska matsvinnet genom att installera smarta vågar i sophinkarna för att eleverna direkt ska se hur mycket mat som slängs. Till Rudbecksgymnasiet har miljöutskottet även köpt in mindre tallrikar för att eleverna inte ska ta för mycket mat.
– Matsvinnet är en klockren fråga där ekonomi och miljö går ihop på ett bra sätt. När det handlar om miljöfrågor måste man göra rätt sak i rätt ordning, på rätt sätt, men när det gäller matsvinn behövs det inte någon större analys, säger Carina Knorpp.
På Rudbecks serveras över 2 000 elever lunch varje dag och tidigare slängdes 500 kilo mat i veckan. Nu hoppas kommunen att kunna minska matsvinnet rejält och försöket har redan gett resultat över förväntan. Sedan terminsstarten har den mat som slängs minskat med 30 procent.
Just nu pågår en uppdatering av de smarta vågarna, i stället för enbart vikt kommer eleverna framöver även att se vad den slängda maten motsvarar i pengar och till exempel hur många mobiltelefoner som kunde ha köpts för dessa pengar.
– Det blir en del i skolornas pedagogiska verksamhet, säger Carina Knorpp.
Sollentuna ska kännetecknas av god resurshushållning och en god livsmiljö, skriver kommunen, och en framgångsrik hantering av miljöfrågorna är central för kommunens utveckling av välfärd och livskvalitet.
Sedan tidigare har kommunen valt att inte bli miljöcertifierad.
– Vi har tagit element och sådant som passar oss från certifieringen och implementerat. Vi vill inte fastna i gamla lösningar, det är därför vi i stället har valt att anta den miljöstrategi och den miljöplan som vi nu har.
Sollentuna ska bli den första kommunen i landet som tillgodoser sina behov utan att tära på jordens resurser. För att uppnå detta har man satt upp fyra prioriterade områden: Konsumtion och resurshantering, mark och vatten, trafik och transportlösningar och kommunikation och kompetensutveckling. Miljöfrågan ska även vara kommunövergripande och miljöpolicyn kommer att gälla för all verksamhet inom kommunen inklusive de kommunala bolagen.
Inger Mattsson är projektledare för miljö och klimat i Sollentuna kommun. Ett första steg i arbetet med den plan politikerna nu har antagit är att fastslå hur målen ska mätas, en inte helt lätt fråga: Vilka parametrar ska räknas in och hur ska de vägas mot varandra?
– Det är ett av mina uppdrag nu. Det handlar om gränsdragning och uppföljning, berättar Inger Mattsson.
Under 2015 genomgick alla kommunens anställda en utbildning där man fick en allmän inblick i vad som är miljömässig hållbarhet. Man har diskuterat utifrån den egna verksamheten vad man kan bidra med, långsiktigt och kortsiktigt.
– Vi måste börja med oss själva för att skapa legitimitet i miljöarbetet, säger Carina Knorpp.
Nästa steg är att föra ut kunskap till invånare och företag som verkar i Sollentuna, Carina Knorpp märker att intresset är stort. En viktig del i kommunens miljöplan är att arbeta med beteendeförändringar hos dem som bor och verkar inom kommunens gränser och det sker genom information och dialog. Information till kommunens invånare går i nuläget ut via etablerade kommunikationskanaler som hemsidan, Facebook och Instagram.
– Vi har också genomfört riktade aktiviteter i specifika ämnen. Till exempel hade vi en biltvättarhelg där man fick se hur man tvättar sin bil utan att förorena, berättar Inger Mattsson.
Kommunen ska ha ett innovativt miljöarbete och samarbetar också med forskarvärlden, bland annat Kungl Tekniska högskolan (KTH), för att ligga i framkant med nya rön och tekniska lösningar.
Carina Knorpp menar att det är viktigt att inte låsa in sig – det måste finnas utrymme för handlingsalternativ och skapa förutsättningar för smarta val.
– Det är ju som att vända en atlantångare, det tar tid, säger hon och pekar också på att det är bråttom och att det gäller att plocka de lågt hängande frukterna först och sedan successivt komma igång med arbetet ordentligt.
text & foto Fia björklund
