Victor Zetterman har som 30-åring redan en karriär som tjänsteman inom Liberalerna bakom sig, en roll som kommer både med för- och nackdelar.
– Du kan göra insatser som berör hela partiet, säger han när vi ses på partikansliet i riksdagshuset.
INTERVJU. Redan som 13-åring gick han med i Liberala ungdomsförbundet, efter valet 2006. Pappan var moderat politiker och intresset för politik har alltid funnits där. Men för Victor Zetterman var det socialliberalismen som fick honom att välja dåvarande Folkpartiet.
Han satt i LUF Södertälje och i Liberala studenters styrelser.
– Men jag ville bli politiker, jag ville ha offentliga uppdrag åt partiet, säger han.
Han gick Scania industrigymnasium, och blev direkt anställd som 16-åring som maskinoperatör på Scania, ett jobb han fortfarande är tjänstledig från. Men redan efter något år började han studera statsvetenskap i Lund.
2014 var han valombudsman i Skåne. Efter en praktik 2017 hos Torkild Strandberg, kommunalråd (L) i Landskrona, blev han erbjuden tjänst som jobb politisk sekreterare i Region Sörmland. Han har även varit politisk sekreterare i Södertälje.
Sedan 2017 har Victor Zetterman arbetat heltid för partiet. Han är idag projektledare och biträdande säkerhetsansvarig på Liberalernas partikansli. Det innebär tre huvudsakliga uppgifter: att hantera IT-system som medlemsregister, hemsidor och support, säkerhetsarbetet för L:s riksdagsledamöter och riksorganisationen, och till sist att hantera stora möten som riksmötet, Almedalen och landsmötet.
– Det fyller en dag rätt bra. Ibland får jag hoppa in på pressjouren också. Jag gör allt utom politiken här, säger han.
Hur skiljer att vara tjänsteman i ett politiskt parti sig från andra jobb?
– Mina misstag riskerar hamna som en push-notis i Aftonbladet, säger Victor Zetterman och ler. Sedan fortsätter han:
– Vi arbetar för en medlemsorganisation, med allt vad det innebär. Vi kan inte sälja mer varor för att öka intäkterna och få mer resurser. Det är mycket mer finkänsligt, det finns politik på alla arbetsplatser, men här är det på nästa nivå.
Att lära känna partiet väldigt väl, hålla kontakt med förbunden och veta vilka det är det som behöver hjälp och med vad är grundläggande. Dessutom måste man också förstå förutsättningarna – den absoluta merparten är fritidspolitiker, de ska hinna med sina vanliga jobb, politiska uppdrag och på det arbetet med partiet.
Att han kom in på tjänstemannaspåret har haft både för- och nackdelar. Till exempel kan man som tjänsteman inte vara lika frispråkig poängterar han.
– Du måste vara lite tillbakadragen och låta solen skina på andra. Samtidigt kan man verkligen bidra på sätt som kan vara svårt som fritidspolitiker. Du kan göra insatser som berör hela partiet.
Idag känner han inte att det är svårt att kombinera tjänstemannarollen med rollen som fritidspolitiker, det var svårare när han jobbade för L Södertälje.
– Jag är i högsta grad politiskt aktiv i Södertälje, lägger han till.
Som andre vice ordförande i socialnämnden i Södertälje kommun är det socialpolitiken som ligger Victor Zetterman närmast just nu. Men även frågor som kommunens ekonomi och styrning, Södertäljes varumärke och andra frågor som rör kommunen i stort tycker han är intressant att debattera i fullmäktige.
När han tillträdde som vice nämndordförande ingick även en duvning i säkerhet.
– Det är en tuff nämnd i just Södertälje, säger han.
Som sittande i presidiet har han högre befogenheter än en vanlig ledamot.
– Det är vi som fattar beslut om omhändertaganden, omplaceringar, alkoholtillstånd och så vidare. Det är mitt namn som står på handlingen. Det gör att man har en medvetenhet om säkerhet på många sätt.
Det gäller speciellt i fall där föräldrar motsätter sig omhändertaganden eller som rör gängkriminalitet. Hittills har Victor Zetterman själv inte blivit utsatt för hot, men det har hänt andra politiker i kommunen.
Han tror att den politiska organisationen i Södertälje har kommit längre än i andra kommuner vad gäller hantera grov brottslighet.
– Vi har högre mognad i frågor kring bidragsfusk och kriminalitet. Tyvärr var vi bland de första kommunerna i landet med den här problematiken. Det gör att vi har kommit längre i arbetet också.
– Det finns ingenting i socionomutbildningen om hur man hantera grovt kriminella, utan detta är något som kommunen tillsammans med Polisen har fått arbeta upp målmedveten under 15 års tid, säger han och tillägger att det är en fördel att i stort sett alla partier skriver under på det.
Gränsen mellan jobb och fritid kan bli svårdefinierad när man arbetar för det parti man samtidigt är aktiv i.
– Jag har försökt komma bort från det problemet genom att skaffa andra fritidsintressen, säger han.
Biodlingen vid sommarstugan och jakt är två saker som drar utanför det politiska livet. Efter en lång dag inomhus på jobbet är det skönt att komma ut i naturen tycker han. Jakt har han hållit på med i snart fyra år.
– Man blir en del av naturen. Det är ekologiskt, etiskt kött, man lär sig mycket om djur, natur, biologi, anatomi. Och socialt är det väldigt kul också.
– Det är härligt att sitta ute i 10 minusgrader när man suttit här inne i en vecka. Man kan får vara i sina egna tankar, säger han.
Victor Zetterman har också nyligen gått med i hemvärnet. Någon värnplikt blev det inte, han började plugga istället, vilket han senare ångrat. Rysslands invasion av Ukraina blev en bidragande faktor i beslutet att gå med i hemvärnet, men tankarna fanns där tidigare. Två viktiga motiv är erfarenheten och att lära sig försvara demokratin i Sverige.
Efter valet blev det stora förändringar i riksorganisationen och även i partilandet. På många håll i landet saknas idag ombudsmän. Hur har det varit?
– Det var tufft efter valet när många gick till Regeringskansliet, tillstår han.
Nu har folk kommit på plats och arbetet flyter på bra, även om organisationen är mer bantad än tidigare.
– Att partilandet inte har lika mycket resurser och att ombudsmän saknas i många län märks tydligt.
På partikansliet försöker man föra en dialog med organisationen, för att klargöra ansvarsområden och utmaningar.
– Vilka som blir ordföranden i olika kommunföreningar är till exempel omöjligt för oss att veta, det måste förbunden hålla koll på. Vi för en ständig dialog.
– Kontaktytorna har minskat. Utan ombudsman finns det ingen möjlighet att ha superkoll på allt, tyvärr. Vi är väl medvetna om det och försöker stötta så gott det går, säger Victor Zetterman.
– Många tror att riksorganisationen är stor och att många jobbar här. Tyvärr är det inte så, även om vi skulle önska det. För att citera Martin Melin: en person gör 12 sossars jobb. Det är bara att hugga i och vi brinner för det vi gör. Vi vill verkligen göra det bästa för alla hela tiden.
På tavlan i arbetsrummet på tionde våningen i Östra riksdagshuset, med utsikt över taken, finns en lång Att göra-lista. Almedalen är en av de närmaste sakerna som händer. Victor Zetterman håller just nu på för fullt med att hitta sängplatser till personalen, bemanna partitorget, se till att Johan Pehrson är på scen för att testa promptern, finns partimaterial med rätt budskap?
Mycket planering sker också inför nomineringarna till europaparlamentet, som öppnar 14 augusti, då ett nytt system ska testas också.
Sedan är det provval i september.
– Och där är säkerheten väldigt hög. Jag ser framför mig många frågor och pyssel med så många röstberättigade på en gång.
Landsmöte i höst, nytt system för medlemsfakturor, medlemsappen måste uppdateras – listan fortsätter och fylls på.
– Det är långsiktiga projekt. Sedan har du det som händer varje dag, som ska gå fort som attan.
Vad är roligt med att sitta där du sitter?
– Du vet aldrig vad en dag innebär. Man får vara med i politikens hjärta, speciellt i regeringsställning. Det är en förmån att jobba här i huset, att få träffa statsråd och riksdagspolitiker.
– Det är också väldigt kul att jobba för ett parti och en medlemsorganisation, att känna att jag måste göra det här för att det ska funka. Jag är inte sugen på att byta jobb, säger han och fortsätter:
– Jag har också utvecklats en del när kommer hit till riksdagshuset, det här är elitserien.
Fia Björklund
