En ny doktorsavhandling skriven av Fredrik Garcia, doktorand vid Institutionen för industriell och ekonomisk utveckling på Linköpings universitet, tyder på att det är lättare för kvinnor att komma till tals i traditionellt ”hårda” frågor, som energi och bostäder, när kommunfullmäktigemöten hålls digitalt.
Fredrik Garcia har tittat på tre kommuner, Linköping, Sundsvall och Valdemarsvik, och jämfört fullmäktigemöten innan pandemin med de digitala möten som hölls under covidpandemin. Bland annat studerade han om mäns och kvinnors talartid förändrades av att mötena blev digitala.
– Tidigare forskning visar att män vid vanliga sammanträden kan använda härskartekniker som att avbryta kvinnor genom att hosta eller tala i mun på dem. Det är betydligt svårare i digitala möten, säger Garcia i ett pressmeddelande.
Traditionellt ägnar kvinnor mer tid åt ”mjuka” frågor som kultur, vård och förskola och mindre åt ”hårda” ämnen som infrastruktur, energi och bostäder. När mötena blev digitala, blev också balansen mellan ämnen jämnare. Till exempel ägnade de kvinnliga politikerna i Linköping drygt 10 procent av talartiden åt ”hårda” ämnen – det ökade till nästan 33 procent vid digitala möten.
Möjliga orsaker till denna skillnad, menar Fredrik Garcia, kan vara att digitala möten försvårar härskartekniker och att digitalt passa kvinnors talarstil bättre. Talartiden begränsades också och männen kunde då inte ta lika stor plats.
Efter pandemin återgick kommunerna snabbt till traditionella möten. En nackdel under pandemin var att de informella samtalen vid kaffeapparaten försvann, en plats där motsättningar som uppstått i fullmäktigesalen normalt kunde lösas. De rent digitala mötena tenderade att bli mer konfliktfyllda.
Avhandlingen har finansierats av Sveriges kommuner och regioner (SKR), Formas och det nordiska forskningsprojektet Polygov.
Fia Björklund
