En mer än hundraårig institution har gått i graven. Buttericks har gått i konkurs. Företaget startade 1903 av Sigrid Schou. 1913 började företaget sälja skämtartiklar och har sedan dess försett många små busungar och barnsliga vuxna med pruttkuddar och falska vägglöss. Buttericks har väckt skratt och ilska. Och nu sorg.
Buttericks var inte det enda företaget som gick i konkurs i januari 2025. Sammanlagt gick 10 141 aktiebolag i konkurs. Antalet konkurser var rekordstort. En ökning med 23 procent jämfört med 2023. Vi behöver gå tillbaka till nittiotalets början för att hitta lika många.
Det är inte bara konkurserna som är ett problem. Nyföretagandet minskar drastiskt i Sverige, rapporterar Nyföretagarcentrum. I januari 2025 hade nyföretagandet i riket minskat med 16,8 procent jämfört med förra januari. Värmland kom sämst ut med -29,5 procent. Stockholms län hade en minskning med nästan 20 procent.
Borgerliga regeringar brukar sjunga småföretagandets lov. Inte denna gång. Detta är en väldig skillnad mot när Maud Olofsson, centern, var näringsminister 2006-2011. Hon lyfte entusiastiskt upp den betydelse som småföretagandet och framförallt kvinnors företagande har i en marknadsekonomi. Fram till 2018 ökade också kvinnors företagande men då tvärstannade ökningen.
Nyföretagandet har betydelse för kvinnors möjlighet att bygga kapital liksom – inte minst viktig – ekonomiskt oberoende. Därför är det värt att reflektera över den statistik som World Economic Forum (WEF) lyfter upp i 2024 års rapport om Global Gender Gap med jämförelser länder emellan. I Sverige har kvinnor ett majoritetsägande i 8,6 procent av företagen. Jämför med Finland där kvinnor har ett majoritetsägande i 9,5 procent av företagen och i Danmark 9,2 procent. Går man lite längre söderut i Europa blir den svenska andelen ännu mer nedslående. I Tyskland är det 12,9 procent och i Frankrike 15,5 procent.
Carin Holmquist, professor emeritus vid Umeå universitet ställde den enkla frågan på en konferens med Nyföretagarcentrum ”Varför ligger Sverige lågt i entreprenörskap?” Svaret är enligt Holmquist att ”politik och samhälle är inställt på 1) storskaligt/industriellt tänkande 2) anställning som norm för arbetsmarknaden samt att det inte finns någon sammanhållen entreprenörskapspolicy, ej heller någon för SME”.
Finns det någon ändring i sikte? Nej, det finns det inte eftersom den nuvarande regeringen bedriver en socialdemokratisk näringspolitik. Region Stockholm med ett rödgrönt styre vill därutöver få bort det fria vårdvalet genom att överföra i verksamheterna egen regi, göra upphandlingar riktat till större företag eller överlämna dem till forskningen. Det betyder att marknaden rycks undan för en rad småföretag med företrädesvis kvinnligt ägande. Majoriteten i Region Stockholm kallar detta för ”Omställningsplan vårdval 2023”. En eufemism för att Socialdemokraterna inte vill att kvinnor ska vara företagare.
Det talas numera mycket om paradigmskifte i politiken. Jag önskar ett paradigmskifte i näringspolitiken med sikte på att skapa goda, uppmuntrande villkor för småföretagandet – kvinnors såväl som mäns, svenskars såväl som nyanländas. I ett sådant paradigmskifte borde det också finnas utrymme för små tidskrifter – med strategiskt socialliberalt innehåll. Som exempelvis tidningen NU. Small is beautiful.
Bonnie Bernström
Tidigare ordförande för FPU, riksdagsledamot och ordförande för Liberala Kvinnor
