Nordiskt samarbete med säkerhet i fokus

Nordiska rådet har just avslutat sin årliga session i Reykjavik på Island. Men på mötet var Liberalernas Anna Starbrink, svensk delegat i Nordiska rådet.

Det kraftigt försämrade säkerhetspolitiska läget har stor påverkan på Norden som omfattar några av de säkerhetspolitiskt hetaste områdena i värden, Arktis och Östersjön. Våra nordiska länden måste arbeta tillsammans för att möta de stora prövningarna. Denna insikt präglade årets session från början till slut.

Session i Nordiska rådet innebär förstås beslutsfattande kring gemensamma angelägenheter. Men viktigare än det blev i år möten, dialog och gemensam förståelse över situationens allvar och den betydelse vårt gemensamma nordiska agerande kan få när vi formar framtiden. Betydelsen av det nordiska samarbetet blev tydligt genom att såväl Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och av den belarusiska oppositionsledaren och frihetskämpen Svetlana Tichanovskaja deltog, liksom en rad andra internationella gäster.

President Zelenskyj framförde sitt hjärtligas tack för allt stöd som de nordiska länderna gett Ukraina men manade oss samtidigt att fortsätta och utöka vårt stöd. Vi är några av de starkaste bidragsgivarna, men vi måste också konstatera att långt mycket mer kommer att behövas för att Ukraina ska vinna kriget och åter få sin frihet. Han hade också ett annat mycket tydlig budskap om de ukrainska barnens villkor. Alla de barn som har förts bort från Ukraina från sina hem måste återföras till Ukraina. De berövas sitt land, sin kultur och sin framtiden. Att föra bort barn på det sätt som Ryssland nu gör är ett led i ett pågående folkmord.

Svetlana Tichanovskaja, som i exil leder den belarusiska frihetskampen, beskrev hur utvecklingen i Belarus hänger tätt ihop med det krig som Ukrainas folk nu tvingas utstå. Bland annat beskrev hon hur Belarus är medskyldig till att de ukrainska barnen förts bort, och hur nedslående situationen är när varje röst för frihet snabbt tystas genom stränga fängelsestraff och repressalier. Men hon beskrev också ett starkt framtidshopp där hur hennes rörelse gör dig redo för att en dag kunna bygga demokratin och friheten i Belarus. 

Jag är Liberalernas enda representant i Nordiska rådet och jag går valt att fokusera på frågor om just försvar och säkerhet. På dagordningen för sessionen fanns flera frågor som Liberalerna och den nordiska Mittengruppen varit pådrivande i. Det gäller bland annat uppdatering av Helsingforsavtalet som vårt samarbete grundar sig på sedan mer än 60 år. Avtalet har länge fungerat väl och möjliggjort att vi tillsammans skapat en stor frihet för våra länders invånare att röra sig fritt och leva, bo, arbeta och handla över gränserna i Norden.

Med tiden har nya stora utmaningar som kräver gemensamma lösningar vuxit fram, som det farliga säkerhetspolitiska läget där både Arktis och Östersjön är två nordiska områden med särskild utsatthet och klimatförändringarna som påverkar hela världen, även oss i Norden. Detta gör att samarbetsavtal behöver uppdateras för att vi ska ha mandat att ta oss an vår tids stora utmaningar. Samtidigt finns en stark önskan från de självstyrande länderna Färöarna och Grönland att få bli till media medlemmar och från Ålands sida att dörren ställs på glänt även för dem när tiden är mogen. Nu har vi parlamentariker i Nordiska rådet enats om att vi vill se en förändring av avtalet som uppdaterar det för vår tid.

En annan fråga som Liberalerna argumenterat för handlar om att skapa en nordisk försvarskommission. Nu är Sverige och därmed alla nordiska länder allierade i Nato och vi har ett välfungerande samarbete mellan våra försvarsmakter inom ramen för NORDEFCO. Därmed finns alla möjligheter att fördjupa samarbetet än mer och skapa en parlamentarisk förankring. Flera nordiska länder, däribland Sverige, har tagit fram nationella försvars- och säkerhetspolitiska rapporter. Men det saknas en gemensam nordisk lägesbild och analys. Nu har Nordiska rådet enats om att vi vill ha en gemensam kommission på plats. 

Såväl frågan om Helsingfors talets framtid som en gemensam försvarskommissionen ligger därmed i våra nordiska regeringars händer att förverkliga.

Under sessionen har vi också diskuterat en rad miljöfrågor och kulturpolitiska frågor och vi har fört dialog med såväl våra statsministrar, utrikesministrar och ministrar för den nordiska samarbetet om hur vi kan utveckla våra länder tillsammans. En av de allra viktigaste frågorna i det nordiska samarbetet handlar om att avskaffa befintliga gränshinder och undvika att nya tillkommer. Vid årsskiftet är det Sveriges tur att ta på sig ordförandeskapet i nordiska rådet då är vår ambition, från svensk sida, att prioritera detta. Visionen är att Norden ska vara världens mest integrerade region så att vi som lever här ska kunna röra oss och arbeta, studera och umgås fritt i hela Norden. Det förutsätter att vi tillsammans tar tag i dem, stora gemensamma samhällsproblem som våra länder möter. Det är just detta – att skapa gemensam nordisk nytta – som gör samarbetet relevant.

Anna Starbrink (L)
Svensk delegat i Nordiska rådet