Vad vi som Liberaler vill ha skolan till är lätt att formulera. Det är enkelt att uttrycka hur resultatet ska se ut när skolan gjort sitt jobb. De som går ut årskurs nio eller tar studenten ska ha goda kunskaper, vara trygga och stabila personer med goda värderingar, redo att göra sitt bästa i yrkeslivet och villiga att bidra politiskt eller ideellt för samhällets bästa. Enkelt, vackert, utopiskt och i det närmaste omöjligt – men jag tror på det.
För att förstå det breda skoluppdrag som jag förespråkar behöver en reflektera över varför ett samhälle över huvud taget ska erbjuda skolgång till det uppväxande släktet. Om skolan tillåts vara en privat angelägenhet händer två saker. Dels slår den socioekonomiska bakgrunden igenom med full kraft. Barn från miljöer med dålig ekonomi och svag utbildningsbakgrund får klart sämre utbildning än andra. Dels tappar skolan sin förmåga att stärka det som är gemensamt i samhället.
Skolan har alltså både en social och en samhällsbyggande funktion.
När dessa sociala och samhällsbyggande funktioner ska kombineras med kunskapsuppdraget uppstår flera frågor. Vilka kunskaper kan ett skolsystem rimligtvis förmedla till alla? Hur ska skolan visa att den lyckas med kunskapsuppdraget? Hur långt sträcker sig skolans uppdrag att lära alla allt och var börjar elevens ansvar att faktiskt anstränga sig att lära sig något?
Min uppfattning är att skolans förmåga att hitta rätt balans mellan samhällsuppdrag och individualism, privat nytta och samhällsnytta idag hotas av fyra olika faktorer. Det är klassrumsföraktet, teknikrädslan, det fria skolvalet och provrädslan. På dessa områden har Liberalerna till vissa delar mycket bra politik och i andra delar tämligen medioker sådan.
1 Klassrumsföraktet, Uppfattningen att det skulle vara något mossigt, förlegat och auktoritärt med att elever ska mötas på en viss tid och en viss plats för att ägna sig åt det som läraren har planerat.
Hur är Liberalernas politik? Mycket bra! Även om begreppet ”katederundervisning” inte är lysande, så har partiet stått upp för värdet av arbetsro, lärares ledarskap och poängen med att elevernas lärande behöver styras av den professionelle och inte av eleven själv. Kraften i att lära i samspel med andra ska inte heller underskattas.
2 Teknikrädsla, uppfattningen att ny teknik, som datorer och mobiltelefoner är ett problem i skolan. Att det främst stör i undervisningen, innebär en förflackning av bildningen och sprider falsk information.
Hur är Liberalernas politik? Teknikrädd! Här är det dags att byta spår. Det samhälle som våra elever ska blomstra i är ett tekniksamhälle. Olika typer av sociala medier kommer vara det vardagsrum där vi i framtiden lever. Detta behöver vi lära oss hantera i klassrummet. Inte förbjuda.
3 Det fria skolvalet. Viktigt, men förfelat! Elever med allra sämst förutsättningar blir dubbelt missgynnade av dagens situation. De segregeras både genom var de bor och genom hur föräldrarna väljer, eller inte väljer. Detta märks exempelvis när religiösa friskolor fostrar eleverna för ett helt annat samhälle än det som skollagen föreskriver.
Det märks också när det är de ungdomar som har det sämst ställt som blir kvar på den kommunala skolan i utanförskapsområdet för att alla föräldrar som redan har jobb och utbildning tagit sina barn därifrån.
Hur är Liberalernas politik? På rätt väg! Beslutet om att inte tillåta nya religiösa friskolor är ett viktigt steg. Men fler behöver tas. Friskolor och kommunala skolor ska ha samma ansvar att erbjuda utbildning till alla. Dåliga skolor ska stängas, och inom varje upptagningsområde ska friskolor ha samma ansvar som de kommunala att erbjuda alla elever utbildningsplats.
4 Provrädslan, Uppfattningen att prov är en ytlig form av kunskapsuppföljning och att de bidrar till stress och i förlängningen psykisk ohälsa hos unga.
Hur är Liberalernas politik? Glasklar, men behöver omsättas fler i praktiska förslag. Bland lärare är det allmänt känt att proven styr plugget. Det vill säga hur kunskapsuppföljningen läggs upp påverkar starkt hur eleverna gör för att studera.
En tydlig kunskapsuppföljning som visar eleverna vad de faktiskt behöver läsa och öva på är en fördel. Här kan nationella prov och bedömningsstöd från Skolverket vara en mycket god hjälp. Lärare är i regel mycket bättre på att undervisa än att konstruera prov. Det är dessutom ineffektivt med alla dessa timmar där tusentals lärare konstruerar uppgifter för att testa ungefär samma sak.
Liberal skolpolitik handlar om samhället. Vi vill ha ett samhälle där var och en ges många chanser att bidra, ta för sig, delta och påverka. En bra skola för varje elev är en god grund för ett sådant samhälle!
Andreas Westerberg
Gruppledare, Liberalerna Skellefteå
