Det är måndagen då Stockholm Pride invigs. Alla andra orter som firar Pride må ursäkta, men när det sker i huvudstaden är det speciellt. Det är här partiledarna går i paraden – inte alltid, men när de gör det så är det i Stockholm. Och det är här vår nuvarande ÖB också har gått i tåget många år i rad.
Hans engagemang för hbtq-frågor har varit tydligt och betydelsefullt för Försvarsmaktens inställning. Och att Försvarsmakten varje år brukar genomföra en annonskampanj för att visa sitt ställningstagande för allas lika värde har varit lika betydelsefullt och uppmärksammat varje år. Särskilt av dem på högerkanten som ogillar det och skär tänder varje år.
Därför är det någon som kan behöva en liten extra styrkekram idag, och det är statsminister Ulf Kristersson.
Han har inte gjort något för att förtjäna att ett par av Moderaternas riksdagsledamöter – Stefan Olsson från Uppsala och Fredrik Kärrholm från Stockholm – plötsligt kommer på att de ska leka kulturkrigare och reagera med spelad bestörtning och kränkthet över att Försvarsmakten använder ordet ”hen” i årets annons. I och för sig inte helt korrekt som pronomen, men med syftet att få folk att reflektera över hur och vad vi föreställer oss när vi tänker på soldater.
Hen som könsneutralt pronomen återfinns sedan 2015 i SAOL och den stora debatten kring det hade redan då börjat klinga av. Det verkar bra senkommet att reagera tio, femton år efter alla andra.
Kristersson har återkommande under åren visat sitt ställningstagande för hbtq-rättigheter och har stått upp för det, även när det till exempel betydde att han och Fredrik Reinfeldt, som trotsade partilinjen i riksdagsomröstningen om registrerat partnerskap en gång i tiden, hamnade i frysboxen för det.
Det är alltså det ställningstagandet, den partilinjen – det engagemanget – som de båda gossarna i mörk-mörkblå kortbyxor nu skjuter slangbella på.
Problemet för Kristersson är att han inte gärna kan ta just hur många tjuvnyp som helst. Han är inte bara partiledare utan regeringschef. Om hans auktoritet undergrävs i det egna partiet, blir det svårare och svårare för honom att kunna utöva den över koalitions- och samarbetspartner. Vilket han naturligtvis vet om.
Och han vet att ögonen är på honom nu. På onsdag håller regeringens ansvarige minister, Paulina Brandberg, sitt inledningstal för ett initiativ där flera ”hbtq-strategiska myndigheter” deltar. Alltså precis ett sådant ställningstagande som Olsson och Kärrholm reagerar mot.
Det kan inte undgå någon vilken diskrepans det därmed finns mellan dessa bådas fronderande mot regeringslinjen och det regeringen vill visa upp för medborgarna.
Problemet är att när moderater får en uppsträckning, så märks det. Det gjorde det som sagt när Kristersson och Reinfeldt bröt partilinjen, det var något som under Reinfeldts partiledarskap drabbade Karl Sigfrid eller, om vi går ännu längre tillbaka, riksdagsledamoten Sten Andersson i Malmö, som reagerade med att lämna partiet och bli vilde.
Å andra sidan så blir en utebliven markering också en markering.
Ulf Kristersson kan sannerligen behöva en styrkekram denna dag.
Ulf Schyldt
Är reporter på tidningen NU och har en gång i tiden suttit i förbundsstyrelsen för RFSL
