Vi kan aldrig acceptera framväxten av parallellsamhällen. Därför intensifierar vi arbetet mot dessa samhällen som ofta tar sig uttryck i hedersrelaterat våld och förtryck. Det säger Fredrik Malm, integrationspolitisk talesperson (L) med anledning av partistyrelsens nya förslag till integrationsprogram.
”Stärk individen och motverka parallellsamhällen”, det är namnet på partistyrelsen förslag till integrationspolitiskt program, som skickas ut till lokalavdelningar och länsförbund för diskussion. Programmet ska sedan behandlas av partirådet som äger rum den 11 november.
Programförslaget innehåller 46 olika förslag och beslutspunkter och är uppdelat i fyra underrubriker – arbetsmarknad, skola, parallellsamhällen och bostäder. Det handlar om alltifrån begränsad etableringsersättning när man vårdar sjukt barn och förlängd skolplikt för nyanlända till EBO-stopp och strängare straff för brott med hedersmotiv.
– Integrationsfrågorna är några av de viktigaste frågor som vi står inför under det kommande årtiondet. Vi måste stå upp för individens rättigheter och möjligheter, oavsett var individen befinner sig i Sverige. Därför måste vi stoppa utvecklingen av parallellsamhällen, som berövar individen makten över sin tillvaro, säger Fredrik Malm.
Han pekar på att situationen i Sverige i dag på flera håll är väldigt allvarlig.
– Jag tror att vi i många partier har tenderat att underskatta de här problemen. Och risken är att om vi inte gör något nu kommer situationen om några år att vara långt värre, säger han och fortsätter:
– Jag är i grunden väldigt positiv till invandring och ett mångkulturellt samhälle. Men om integrationen misslyckas vore det en katastrof för Sverige. Det skulle leda till mer främlingsfientlighet och rasism.
Fredrik Malm medger också att för en liberal kan vissa av förslagen te sig problematiska. Ett sådant förslag är det som handlar om att begränsa asylsökandes rätt att välja eget boende och exempelvis bo hos släktingar i stället för att bo på Migrationsverkets anläggningsboenden.
– Detta är en komplicerad fråga. Vi värnar individens rätt att välja var hon vill bo men samtidigt måste vi våga erkänna att EBO-lagstiftningen har fått oacceptabla konsekvenser i vissa områden.
Han pekar på att en mycket hög koncentration av EBO i ett område får negativa sociala konsekvenser i form av trångboddhet och segregation. Det finns också kommuner som inte klarar sina grundläggande åtaganden just på grund av detta. Som exempel på sådana områden nämner han stadsdelar i Malmö, Örebro, Botkyrka och Södertälje.
Liberalerna vill, enligt förslaget, inte avskaffa EBO-lagstiftningen, men man vill kunna införa en EBO-begränsning i vissa kommuner/kommundelar där laget är ansträngt. Dessa ska under en begränsad tid inte behöva ta emot fler i EBO, ett beslut som dock ska tas av Migrationsverket och inte den enskilda kommunen. Den asylsökande som ändå bosätter sig i ett sådant område bör få sin dagersättning indragen.
En annan fråga aktuell fråga, där partistyrelsen inte var helt enig, gäller de religiösa friskolorna. Här ville ett antal personer gå längre och även förbjuda de religiösa som redan finns. Men förslaget blev stopp endast för nya religiösa förskolor och friskolor samt att befintliga konfessionella skolor inte ska få utöka antalet elever.
Lena Hallerby
Några av de 46 förslagen i det integrationspolitiska programmet
- Vid ogiltig frånvaro ska etableringsersättningen sänkas. Vid frånvaro på grund av vård av barn ska ersättningen sänkas till 80 procent på samma sätt som sker vid frånvaro från arbete.
- Vårdnadsbidraget är både en kvinnofälla och integrationsfälla. Det ska inte återinföras. För att snabba på nyanlända kvinnors inträde på arbetsmarknaden måste föräldraförsäkringen för nyanlända begränsas.
- Ett aktivt skolval ska införas i samtliga kommuner. Ett gemensamt kösystem för alla skolor i kommunen, kommunala såväl som fristående införs.
- Kommunala skolor ska kunna frångå närhetsprincipen i begränsad omfattning för att få till stånd en jämnare fördelning av nyanlända och asylsökande i skolorna på samma sätt som de fristående skolorna kan frångå kösystemet.
- Reglerna för utvisning av icke-svenska medborgare som döms för brott ska skärpas. För vissa brott, som hedersrelaterade brott, grova vålds- och sexualbrott samt hatbrott, ska utvisning alltid prövas.
- Förbud mot barnäktenskap bör formuleras som en enskild straffbestämmelse.
- Ett stopp för nya religiösa förskolor och friskolor införs och befintliga konfessionella skolor bör inte ges tillstånd att utöka antalet elever.
- Kunskapen om hedersproblematiken inom myndigheter, kommuner, landsting och regioner ska höjas. Skolans roll är central och en handlingsplan ska finnas för arbetet att förhindra och förebygga hedersvåld och förtryck. Organisationer som arbetar med hedersfrågor måste få ökat stöd liksom den feministrörelse som vuxit fram i utsatta områden.
- Inga offentliga medel, vare sig på statlig eller kommunal nivå, får användas till att främja odemokratiska organisationer eller föreningar som motverkar integration och jämställdhet. Användningen av offentliga medel måste följas upp och medel ska krävas tillbaka om de använts för att främja odemokratiska syften.
- Skolans arbete med demokratisk värdegrund och kunskap mot antisemitism, islamofobi, homofobi och andra former av intolerans måste förstärkas.
- Ett språk- och samhällsprov i samband med ansökan om medborgarskap införs för att stärka medborgarskapets status.
- EBO ska inte avskaffas men dess negativa konsekvenser måste begränsas.
- Fastighetsägare, både privata och kommunala, måste öka arbetet för att motverka otillåten vidarehyrning.
- Barn ska inte behöva tolka åt sina föräldrar i kontakt med myndigheter eller i samband med vårdbesök. Det krävs insatser för att snabbt utbilda fler tolkar men också för att finna fler flexibla, ofta digitala, lösningar.
