ANALYS. Presidentkandidaterna i USA, Donald Trump och Kamala Harris, har mötts i valrörelsens andra debatt. Oskar Örn har bevakat den för NU:s räkning.
Många demokrater höll sannolikt andan igår kväll när den TV-sända presidentvalsdebatten mellan Donald Trump och Kamala Harris inleddes. Detta efter att i juni ha upplevt president Joe Bidens svaga insats som till slut blev ett sådant sänke att han fick kasta in handduken. Men årets andra presidentdebatt blev en triumf för Demokraterna, och vicepresident Harris.
När det gäller sakfrågor har Trump en fördel gentemot Harris: inflation och invandring är väljarnas två viktigaste frågor, och i de frågorna föredrar väljarna Trump framför Harris. Men Trump framstod i debatten som odisciplinerad och utan fokus på sakfrågorna.
En viktig fråga inför debatten handlade om hur Harris skulle klara av att retirera från sitt politiska program från primärvalet för fyra år sedan och förklara sina nya positioner. Till exempel när det gäller hydraulisk spänning (fracking), en metod för att utvinna gas och olja som kritiserats för sin påverkan på miljön. Fracking är en viktig fråga för tusentals arbetare i Pennsylvania, delstaten där debatten ägde rum och som kommer att vara den absolut viktigaste vågmästarstaten med sina 19 elektorsröster.
Hon använde dessa tillfällen skickligt genom att snabbt fastslå sin position, prata vidare om ett kringliggande ämne hon hellre ville ta upp, och kivas med Trump. Det sistnämnda genom att till exempel tipsa TV-publiken att gå på hans långtråkiga kampanjmöten, eller genom att nämna de prominenta republikaner som nu stöder Harris. Många bedömare pekar på att Harris verkar komma till sin rätt i att hamra på Trump i sin gamla åklagarroll. Detta verkar vara Harriskampanjens idé: att Harris ska inta rollen som tuff åklagare gentemot brottslingen Trump.
Trump har en uppförsbacke i abortfrågan, där hans domarutnämningar till Högsta domstolen under tiden som president bidrog till att den federala aborträtten föll, samtidigt som hans liberala inställning i förhållande till sitt parti inte uppskattas av den kristna högern. Han hade svårt att förklara sin position under kvällen, samtidigt som Harris kunde beskriva den situation som uppstått för många kvinnor som måste resa till andra delstater för att genomföra aborter. Hon beskrev också den oro som finns i landet över var frågan kan komma att ta vägen om Trump får makten med en republikansk majoritet i kongressen.
Ett dilemma för alla som mött Trump i debatt är: hur genomföra en meningsfull debatt mot en motståndare som ljuger så mycket? Om man inte svarar upp mot lögnerna kommer de att tas för sanningar, men om man bemöter dem får man ingen möjlighet att föra fram sin egen politik. Harris lyckades under kvällen hitta ett förhållningssätt till detta genom att ett par gånger förklara för tittarna att de kommer att få höra ett antal lögner under kvällen. Annars lät hon Trump prata på, men markerade med sitt minspel tydligt och samtidigt tillbakahållet, sitt ogillande. Hennes kroppsspråk utstrålade självförtroende, redan från den stund hon klev in på scen och gick fram till Trump för att skaka hand.
En skillnad mot debatten i juni var att moderatorerna nu ingrep flera gånger och korrigerade Trump. Ett minnesvärt längre meningsutbyte mellan Trump och dem utbröt när han menade att illegala flyktingar äter upp katter och hundar för invånarna i Springfield, Ohio, ett påstående som moderatorn påpekade har falisifierats.
Trumps starkaste ögonblick var hans slutplädering där han ställde frågan varför Harris inte på 3,5 år hanterat de samhällsproblem hon säger sig vilja lösa. Den frågan är effektiv, och kommer sannolikt att återkomma under hela valrörelsen. Men här finns en uppenbar motsägelse: Trumps vicepresidentkandidat J.D. Vance har skrivit förordet till det kontroversiella manifestet ”Project 2025” som Trump själv inte vill kännas vid. Under debatten på tisdagskvällen avfärdade Trump Vances hållning i abortfrågan, och han har tidigare sagt att vicepresidentkandidaten inte har betydelse i ett presidentval.
Genom att undergräva sin egen vicepresidentkandidat har Trump möjliggjort för den sittande vicepresidenten att vara ”the change candidate”, och därmed distansera sig från Bidens politik. För om Vances åsikter är irrelevanta inför kommande mandatperiod, hur kan då Harris lastas för den höga inflationen, för Bidens hantering vid tillbakadragandet av amerikanska trupper från Afghanistan, den illegala invandringen i söder, eller någonting annat?
Efter debatten kom kvällens stora nyhet. I ett inlägg på Instagram tillkännagav den populära popartisten Taylor Swift inför sina 283 miljoner följare sitt stöd för Kamala Harris, signerat Taylor Swift, Childless Cat Lady. Swift anspelade på J.D. Vances kommentar om ”cat ladies”, som ett sätt att förringa kvinnor utan barn. The Wall Street Journal skriver att detta kan vara 2024 års vals svar på Hillary Clintons kommentar om Trumpsupportrar som “basket of deplorables”, sorgliga figurer, 2016. Valet av vicepresidentkandidat kan i slutändan vara det som avgör detta presidentval.
Oskar Örn
Artikelförfattaren är statsvetare och författare till boken “Personliga tragedier och politiska framgångar” om Joe Biden.
