Med början i liten skala under 2025 får den civila delen av totalförsvaret åter en egen budgetram, till skillnad från korta och fokuserade extra tillskott. Det börjar med två miljarder extra under 2025, men ska växa till 15 miljarder om året från och med 2028, vilket innebär mer än en fördubbling. Det meddelade Tidöpartierna vid en presskonferens på torsdagen.
Torsdag eftermiddag brukar vara reserverat för nyheter med ganska låg prioritet. Men med tanke på att försvar- och säkerhetspolitik trots allt haft hög prioritet de senaste åren, var det nog mer en slump den här gången. Nyheten i sig måste vara välkommen i princip överallt, utom i Kreml.
Det var i och med betänkandet ”Motståndskraft: Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025” från 2017 som Sverige på allvar återigen började tala om ”totalförsvar” och ”civilt försvar”. Utan dessa första ansatser skulle den beredskap som åter långsamt började byggas upp, och som sen kom att prövas vid olika incidenter (storbranden 2018, snöstormar och översvämningar med mera), aldrig ha kunnat tas till vara. Nu har gjorda erfarenheter kunnat tas in i arbetet, men inte minst intrycken från den enorma förödelsen under kriget i Ukraina gör också att alla inser att det behövs mycket mera för att nå något som liknar tillräcklig kapacitet och uthållighet.
Det civila försvaret betyder inte enbart det som förr hette ”civilförsvar”, alltså verksamhet som skulle skydda civilbefolkningen vid anfall mot bebyggelse. I det bredare begreppet ingår också försvar av till exempel ekonomi, infrastruktur och energiförsörjning. Sjukvården och andra samhällsviktiga verksamheter är också en del av det civila försvaret, om Sverige är i kris eller krig. Det är i princip alla delar av totalförsvaret där verksamheten drivs av civila, inte inom militära former.
Vid presskonferensen deltog tre ministrar, Carl-Oskar Bohlin, (M), som ansvarar för frågor om civilt försvar, civilminister Erik Slottner, (KD) samt klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L). Från Sverigedemokraterna deltog Lars Wistedt, som är vice ordförande i försvarsutskottet. Det är inte bara en bredd för att ge alla Tidöpartierna en chans att synas, utan avspeglar också den bredd frågorna om civilt försvar har.
Det viktiga i dagens besked är inte enbart tillskottet av nya resurser som ökar över tiden, från 6,5 miljarder under 2024 till 15 miljarder 2028. Det är lika betydelsefullt att planeringsarbetet i sig får fastare ramar. Förändringen ger ansvariga myndigheter och övriga aktörer inom beredskapssektorerna möjlighet till att långsiktigt kunna investera i och bygga verksamheter anpassade för höjd beredskap och ytterst krig, menar regeringen.
När detta ska brytas ned till konkreta åtgärder vet nu myndigheterna vilka framtida resurser de ska dimensioner för. Därefter är det lättare att prioritera vilka åtgärder som ska sättas igång när. Det blir också lättare att välja vilken ambitionsnivå som verksamheten ska lägga sig på, för att kunna hålla sig till de årliga ramarna.
Detta gäller för de kommande sex åren, 2025 till och med 2030. Att det görs ytterligare insatser ska inte uteslutas. Det kan gälla såväl inom den tidsperioden som höjningar längre fram. Vid tidigare utredningar har Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap pekat på en högre nivå, omkring 20 miljarder, för att åtgärderna som nu vidtas också ska kunna göras mer uthålliga.
Men det är ännu tid innan Sverige kommer dithän. Nu ska mycket av återupptagande och återställande först genomföras, innan det blir en överhängande fråga att öka uthålligheten.
Ulf Schyldt
