Sverige ska bygga upp försvarsmakten snabbare än tidigare planerat, samtidigt som stödet till Ukraina blir ett fast anslag. Det var ett av de viktiga beskeden som framkom på en presskonferens på tisdagen. Men det viktigaste beskedet är att nästa försvarsbeslut tidigareläggs. Regeringen siktar på att lägga fram en proposition redan under hösten 2024.
Det var inte direkt oväntat att försvarsbeslutet tidigareläggs. Den normala omfattningen är fem år, men förutsättningarna har ändrats så drastiskt under den innevarande perioden att det knappast vore hållbart att vänta till 2026 för att få en ny långsiktig plan på plats.
Regeringen siktar nu på det mål som försvarsberedningen föreslog, att försvarets budget ska öka till motsvarande 2,6 procent av BNP 2028. Det är en mycket snabb tillväxt och ett tidigarelagt försvarsbeslut kan krävas för att kunna nå dit men någon slags kvalitet och balans i hur medlen används.
Redan under 2025 föreslår regeringen att försvarsanslaget räknas upp med 13 miljarder, det vill säga att nivån ökar från 2,2 procent av BNP till 2,4. När den långsiktigt efter 2025 landar på 2,6 procent betyder det att under den perioden, 2025-2030, tillförs försvarsmakten nära 170 miljarder jämfört med nivån idag.
– En hög siffra i internationell jämförelse, framhöll försvarsminister Pål Jonson (M).
Det innebär framför allt i relief till övriga Nato-länder, där många ligger klart under den rekommenderade nivån på 2 procent av BNP och flera länder har svårt att öka anslagen trots säkerhetsläget i världen.
– Sverige är inte en frontstat, framhöll Kristdemokraternas Mikael Oscarsson.
– Baltikum och Finland är, men vi är ju betydelsefulla för deras räkning. Och Sveriges försvar börjar återigen i Narva och vid Finlands gräns.
De medel som tillförs nu i årets budgetförslag, är eftertraktade. Försvarsberedningen har nu i ett par omgångar pekat ut vad som ska byggas ut, med en hög ambitionsnivå som regering och riksdag valt att följa. Men finansieringen har inte ökat i samma snabba takt som ambitionsnivåerna.
Dock följde även här en lista med nya utpekade områden för förbättringar och utbyggnad. Och bara häromdagen framgick det att Sverige ska köpa in en mycket stor mängd drönare, efter att ha tagit intryck av hur dessa använts i kriget i Ukraina.
Personalsatningar och materiel
– Personalen är försvarets främsta resurs, slog Oscar Sjöstedt från Sverigedemokraterna fast.
Det har funnits, och finns delvis alltjämt en historik av nugg personalpolitik inom försvarsmakten. Under lång tid har de anställda slagits för bättre villkor. En del av de frågorna har kunnat lösas ut, efter långa förhandlingar som ibland tagit flera år, till exempel om stridspiloternas löner som längre dränerade Flygvapnet på erfarna flygförare.
Det betyder dock inte att alla utestående frågor är lösta. Oscar Sjöstedt påpekade vidare att Sverige nu har ett dubbelt system, med både anställda soldater och sjömän och värnpliktig personal. Detta, menade han, ger oss möjlighet att nå både kvalitet och kvantitet, men det reser också nya frågor – varav en del redan tagits upp i nya utredningar.
Det konkreta beskedet i pengar räknat, var dock ganska återhållsamt. Plikt- och prövningsverket ges 62 miljoner mer för att kunna växa och utföra det antal tester som det ökade antalet värnpliktiga kräver.
Det är även möjligt att Plikt och prövningsverket i framtiden byggs ut med ett fjärde prövningskontor, sannolikt i den norra delen av landet, fortsatte Sjöstedt.
Sjöstedt redovisade också läget för en del större materielprojekt, bland annat en återanskaffning av luftvärnssystemet robot 70 på bred front, för att förstärka förmågan till närluftvärn. Av betydligt större omfattning är också anskaffning av helt nya system, med bland annat de nya JAS 39 Gripen, av modell E och F, samt planerad anskaffning av nya ytstridsfartyg till marinen.
Armén kompletterar också med inköp nya stridsfordon, både hjulgående finska Sisu för de nya värnpliktsförbanden, samt även stridsvagnar, stridsfordon 90 och Archer artilleripjäser som ska ersätta dem som skänkts till Ukraina.
Säkerhetsläget och ökad innovation i försvaret
Det föll på Mikael Oscarssons (KD) lott att förklara bakgrunden, det försämrade omvärldsläget. Han pekade då på det fortfarande pågående kriget i Ukraina och det som framkommit om Rysslands ökade hybridkrigföring och hot, även mot andra västländer. Men även kriget i Gaza, mellan Hamas och Israel, betyder en ökad spänning i världen och det medför risker för terrorattacker eller liknande dåd.
– Men det är också av betydelse att vi nu äntligen är fullt ut medlemmar i Nato, sa Oscarsson.
I och med det följer också en lång rad förändringar för att inlemma Sverige i Natos strukturer och ledningsorganisation. Bland annat att Sverige ska skicka en reducerad mekaniserad bataljon till Lettland för periodvis tjänstgöring. Detta ställer också nya krav på det svenska försvaret.
– Försvarsforskning är en viktig del, sa Anna Starbrink (L) när hon inledde sitt anförande. Försvaret behöver innovationskraft.
För att försvarsmakten ska lösa alla dessa nya uppgifter, krävs att verksamheten ständigt utvecklas. Det betyder både att studera vad som händer i världen, och inte minst konkret på slagfälten i Ukraina, utan också egen forsknings och metodutveckling.
När försvarsmakten växer, är det naturligt att Försvarets forskningsinstitut också växer, och därför tillförs FOI 200 miljoner i budgetpropositionen, berättade Starbrink.
Hon berättade också att regeringen ber riksdagen om bemyndigande att ingå flera vapenaffärer med andra länder, bland annat där det, som NU tidigare skrivit om, blivit aktuellt att Thailand anskaffar tolv stycken Gripen E/F.
Ulf Schyldt
