Efter många års kamp från organisationer för hiv-infekterade, hbtq-rörelsen och de delar av sjukvården som arbetar med högriskgrupper, ska nu informationsplikten för hiv utredas, meddelar regeringen.
– Detta är både viktigt och efterlängtat av många. De allra flesta personer som lever med hiv har i dag en välinställd behandling vilket gör att det inte finns någon risk för överföring av smitta vid sexuella kontakter, säger socialminister Jakob Forssmed.
– Behandlande läkare kan redan i dag undanta personer med välinställd behandling från informationsplikten, men kunskapen om och tillämpningen av den möjligheten varierar och det är därför angeläget att se över informationsplikten.
Utredningen genomförs genom ett tilläggsdirektiv till utredningen om ett stärkt framtida smittskydd, som får förlängd tid och ska avge sitt slutbetänkande senast den 30 januari 2026. Det ska dock också komma ett delbetänkande senast den 28 februari 2025 och det är inte omöjligt att denna fråga behandlas redan då.
Informationsplikten är en skyldighet att informera personer som den hiv-infekterade kommer i kontakt med om att hen är smittad. Trots att syftet med detta var att stärka skyddet mot vidareföring av smitta, har flera utredningar visat att så inte är fallet. Det är tvärtom möjligt att informationsplikten bidragit till att färre personer med förhöjd risk undvikit att testa sig. Det har också vid ett par tillfällen funnits uppmärsammade fall av utpressning där informationsplikten varit inblandad. Dessa faktorer ledde till det tidigare ställningstagandet att kunna undanta personer från informationsplikten på individuell basis.
Ulf Schyldt
